Jag fick ta natten och vanka runt med den nästäppte lillen. L0 har ett himla temperament och skriker som en skinnflådd när han inte får som han vill. Så jag får bära på han när han är sjuk annars väcker han hela huset. När maken gick upp vid 8 fick han ta över och jag somnade sött i M4:ans säng. 3 timmar senare och pigg som en lärka åt jag en sen frukost och planerade dagens pass. Lite hostig och snorig men med en frisk känsla tänkte jag ta ett lugnt långpass. Det började lugnt och kändes finfint så jag tänkte " Nu ökar jag och ser efter vilken tid jag får på milen". Skulle inte tänkt sig. För det gick inte att öka tempot. Det kändes tungt och stumt i benen som inte svarade på hjärnans ÖKA-kommandon. En mil blev det, långsamt. Så en sak har jag lärt mig: har jag bestämt mig för ett lugnt pass så ska jag ta det lugnt!
Jag är ändå glad att det blev ett pass idag! Att det kändes tungt beror nog på en kombination av för lite sömn, dålig mat, träningsvärk i benen och att jag lagt på mig ett par kilo sen i julas. De ska väck!
Distans: 10,2 Km
Tid: 58:25 min
Tempo: 5:44
Temp: minus 2 grader
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar