Det är en viktig mantra för mig just nu och framöver. Den är speciellt viktig då jag går in till 100% med allt jag företar mig... till att börja med. Tills jag inser att jag inte har någon talang (ja, den letar jag efter fortfarande) på det området och lägger ner alternativt kör lite halvhjärtat då och då. Jag måste inte vara bäst på något eller allt och måste acceptera att det finns mängder med människor som är mycket bättre än jag på: att springa, laga mat, inreda, parta, uppfostra barn, ta hand om trädgård, köra bil, vara klok, prata mm. Och det viktigaste av allt : det är nog ingen katastrof, jag överlever. Men det är klart att det vore coolt att vara så där bäst på något så folk kunde säga (ja, jag söker ständigt efter bekräftelse..) med beundran i rösten. "hon är så bra på att...". Å andra sidan de som är riktigt bra på något bry sig nog inte om vad andra tycker och ffa så gör de inte saker bara föra att få bekräftelse.
Att försöka vara bäst är för mig tidsödande; det tar inte lika mycket tid till att vara good enough och då kan jag ju vara good enough på fler saker kanske... Och så kommer jag att må bättre av att inte jämföra mig med andra! Man njuter nog oxå mer om man kör enligt den principen!
Och det mesta här i livet är ganska förlåtande om man inte är bäst på det som ex trädgården som kommer igen varje vår. Kanske är inte barn det... Det är nog här som det är viktigast att lägga på ett krut vilket inte alltid är så lätt.
Nu har jag filosoferat färdigt. Ska nu vila, trött efter helgens göromål - det var trädgårdsjobb, lek, städning, grill med grannar och ffa många skratt med barnen!
Och idag blev det ett hastigt (skulle hinna hem för att fixa lunch till M4 och hans 2 kompisar) löppass. Det härliga var att ca 2 av de 7 sprungna kilometrarna gick genom mossig skog. Jag älskar att springa i terräng och har saknat det under vintern! Nu blir det mer sånt! Och tack vare makens teknikintresse och hans GPS kommer jag veta hur långt jag springer... och kan ringa hem om jag springer vilse vilket jag gjorde för ett år sedan... men det är en annan historia!
Vet du en sak är du definitivt bäst på och det är att vara just DU!!! Så sa Karin Björkegren på den Yoga Workshop som jag var på i helgen och det tyckte jag var så fint sagt. Är själv lite som du och alla mina vänner är nog likadana.
SvaraRaderaJag tycker du trycker ner dig själv. Du är nog mycket bättre på saker än du själv tror. Det kan hjälpa med en coach. Som puffar på och framhåller det du gör riktigt bra.
SvaraRaderaKan inte mer än instämma med de två föregående talare. Många tampas med det där men du är verkligen proffs på att vara du.. det är unikt, speciellt och spännande.
SvaraRaderaMen att bara inse att det här är något jag vill jobba på och sedan gör det tyder på stor självinsikt och att du är på god väg. Man kan ju inte förändra något man inte erkänner..
Kanonbra inlägg som jag tror att vi är MÅNGA som känner igen oss i.
/Liv
Du är den bästa för mig älsklingen, alltid något hoppas jag :-)
SvaraRaderaSen vet du att du är grymt bra på många saker, inte världsmästare på allt, men hur många är det igentligen? Vi är ju några som TROR att vi är världsmästare och vi är ju ganska patetiska igentligen, även om vi trivs med det :-)
En sak vet jag ju att du är världsmästare på dock, att vara min fru och den bästa mamman till våra barn, puss på dig gumman.
Håller med de andra - du är ju bäst på att vara DU! Och det är inte illa!
SvaraRaderaOch den bästa kommentaren kom ju av Piratfarsan! Det är ju det absolut viktigaste!
Pain: klokt, det är klart att jag är bäst på att vara jag! Tack för att du påminde mig!
SvaraRaderaAndrej: det är inte så illa som du tror ;o). Jag har jobbat mkt för att komma där jag är idag men arbete kvartstår, vem vet kanske en coach?
Vida: jag vill komma till att "good enough" ska skrikas av varje cell i min kropp- då är ju lätt att förändra. Jag är inte där ännu men snart hoppas jag. JSut nu är det på det intelekturella planet!
Piratfarsan: du är så go´! Tack älsklingen för dina fina ord!
Snorkis: tack för all stöttning!