Nyårsjogg

Så här glada var vi Kårstajoggers efter en härlig tur i vackra vädret idag!
Bild: Katharina Thäberg.

GOTT NYTT LÖPARÅR!!!

Note from Universe

Training Your mind, Magdalena, is what it all boils down to.
All of it. All things. Everything. "Todo"
Yours,
The Universe

Så sant och med dessa kloka ord önskar jag er alla en riktigt GOD JUL!

Me like very much

Om

Om jag inte sprungit igår kväll hade jag inte:

- känt mig så glad efteråt
- sett himlens vackra stjärnor med flera stjärnfall
- fått samtala med två fantastiska kvinnor
- andats in frisk och kylig luft
- orkat jobba 9 intensiva timmar utan att tappa orken idag
- rensat hjärnan från alla negativa tankar
- haft denna sköna muskeltrötthet i benen
- förundrat mig över hur lycklig jag är som bor så fint
- vara tacksam för att jag är frisk och stark

Däremot så hade jag definitivt känt mig trött, däst och irriterad!

Kårsta Luciajogg 2010

Så har den första Luciajoggen i Kårsta gått av stapeln. Det var strålande sol, krispiga minus 9 och det var bara så fantastiskt vackert! Ett gäng glada och utklädda löpare kom till starten liksom en skara trogna supporters. Det var glögg och pepparkakor, julmusik och lussebullar samt priser till de som var snabbast i mål och som var bäst utklädda. Kul att Paula och Tobias kom ända från storstan!
Här är lite bilder som Kårstajoggers kompisen Katharina tagit:

Värdiga vinnare: Tommy och Simon. Simon var överlägset snabbast av alla!

No comments! Hahahaha!

Jag med en annorlunda luftvärmare!

Hela glada gänget!

En pepparkaka med flygfart!

Pappa? Han är ute med tidningen ju!

TRX!

Jag älskar min käre make som har fixat en helt enastående TRX till mig. Han är så händig men ffa lyhörd. Nu ska det tränas! Lovar komma med lite bilder och videoklipp så småningom.

Det här önskar jag mig till jul!

Sitter här vid datorn och pustar ut, svetten rinner. Tänk att 19 minuter och 33 sekunder av effektiv muskelträning kan få mig helt slut! Om ni inte tror mig testa själva MammaExpressWorkout! Suveränt speciellt för den som har ont om tid och vill träna hårt på kort tid! Varje måndag kommer nya pass! Kolla här.

Det är så konstigt: varje kväll sitter jag och nästan drar mig för att träna även om jag vet att jag kommer att må bra efteråt. Latmasken är stark nu men jag ska kämpa på. Helst skulle jag vilja ta lite av den härliga känslan jag har nu efter en hård träning och stoppa den burk för att vid behov ta fram och sniffa lite. Det skulle vara bra, eller hur? Någon som vet hur man gör? ;o)

Julafton är inte bara Kalle Ankas och Jesus afton. Den är även min för då fyller jag år. I år önskar jag mig presentkort på Ticnet så jag kan gå lite oftare på teater och opera. Jag önskkar mig även en TRX men faktiskt inte den man köper för 2000 spänn utan en skitbra egenbyggd. Så jag hoppas att min käre händige make kan tillverka en sådan (ska tydligen gå på ca 15 minuter om man har allt hemma) och att taket håller för min tyngd! Kolla här:



Även här hittar man lite bygg-tips.

För övrigt så är det en tuff vecka i min utmaning: julbord, tjejkväll, glöggfest mm.

Minsugrader ute

Men desto varmare ute. Idag var det dax för tuff kettlebellträning. Det är så roligt att träna med den! Jag vill ha fler och fler övningar men just nu räcker det med MammaExpressWorkout, det är tufft nog. Och pulshöjande! Inne på vecka 3 i min utmaning; det går bättre och bättre!
Styrketräningen som jag satsar mycket på just nu (flera korta men mycket intensiva pass) har redan gett resultat i bättre hållning och styrka!

17:37

Det har varit en lugn helg i alla träningsmässigt. Tyvärr är jag igen lite förkyld så det har inte blivit någon löpning ute, det tar emot när det är minus 13 och näsan rinner. Däremot kände jag mig taggad för en Expressworkout som jag körde häromkvällen för första gången. Idag var jag fokuserad och stark och det blev en ny bättre tid 17:37. Framöver kommer jag att fokusera på muskel-hjärna kontakt samt öka vikterna!

Idag har jag gjort ett superbra inköp - en kettlebell på 8 kg för ynka 225 på Rusta. Fick rabatt då vikten var den sista och hade lite vit färg på ena sidan. Bra affär! Kettlebellen är redan invigd i några svingövningar!

Imorgon börjar vecka 3 i min 6 veckors utmaning. Jag skärper kosten ytterligare (ja, det finns mycket att jobba med!) och hoppas på några intervallpass ute på de snöiga vägarna!

TOWANDA!

Är ni "gamla" nog att komma ihåg denna härliga film "Stekta gröna tomater" som handlar om kvinnlig vänskap och frigörelse från stereotypa bojor? Då minns ni säkert stridsropet "TOWANDA":



Precis det ropet och min målbild hade jag i huvudet under dagens tuffa träning; nu är jag i slutet på vecka 2 och det känns grejt! Träningen har gått bra även om de längre löppassen har uteblivit dels pga intervallträning dels pga snöyra ute!
Egentligen kom jag på associationen till Towanda när jag i senaste numret av Fitness läste om de sk Tabata-intervallerna som är lite på modet nu. Det handlar om Högintensiva Intervaller skapade av den japanske professorn Tabata för att hjälpa elitidrottare att optimera sin träning. Genom sin forskning kom han fram till att just dessa intervaller maxar träningen.
Algoritmen är: 20 sek intensiv träning 10 sek vila x 8 i 3 set. Tar typ 4 minuter - lockande för oss tidspressare, eller hur?

Så här var min träning ikväll:

-10 minuters uppvärmning
-8 Tabataintervaller av :
burpees
fällkniv
utfallshopp
- 3x3 cirklar i Olgas MammaExpressWorkout vilket tog 20:31 min

Allt som allt: ca 35 minuters mycket intensiv träning. Jag var gråtfärdig flera gånger men då bet jag ihop och skrek Towanda för mitt inre! Jag besegrade mjölksyran! Jag vann! Som avslutning lite dans till Tom Jones "Sexbomb" , vad annars! Har jag berättat om min hemliga dröm? Att göra ett helt gympapass med bara Tom Jones-låtar!

6 veckors utmaning

Det kör jag från och med denna vecka fram till jul! Väldigt inspirerad av Olga som varit min träningsförebild och inspiratör sedan ca 4 år tillbaka. Titta in på hennes blogg och kolla hur hon uppnått sin toppform på ca 10 månader efter att ha fött tvillingar ifjol (hon har allt som allt 5 barn!!!); missa inte heller andra mammors berättelser om sin träningsresa!
Nu är det fokus på att tappa fett och gå upp i muskelmassa! Sedan jag i stort sett slutade med aktiv styrketräning (körde ju 5 månades PT-träning fram till januari i år!) i våras så har kilona sakta smygit sig på, och detta trots löpträning! Så vill man ner i vikt kan man inte bara fortsätta löpträna även om det är det jag skulle vilja göra mest av allt. Men nu blir det styrka för hela slanten i hemmagymmet - där finns fria vikter, en boll, skivstång, exetube, matta mm. Saknar kettlebells (kanske kan jag få i julklapp snälla tomten - en 8 kg och en 12 kg), en bänk och TRX, det senare kan jag nog tillverka själv av lite schyssta långa spännband och fästa i taket. Det verkar ju vara den senaste trenden! Det blir styrketräning 3 gånger per vecka och på det lägger jag löpintervaller á la Body for Life; dvs progressiva dito. Körde sådana ikväll, jobbigt men jag vet hur mycket resultat detta ger! Och så vet jag att en lättare lite muskligare kropp är inte bara snyggare men ffa ger snabbare löpning! Och jag ska persa på halvmaran i Prag i april ju!
Så den försöker truga med godis, vin, bakelser mm är min ovän... i alla fall under de kommande 6 veckorna! So long!

När jag

inte ser ut så här:

efter X-treme i Ursvik med Conny juli 2010

ser jag ut så här: En vanlig kväll hemma....

Mitt liv är fartfyllt och extremt glamoröst! ;o)

Transportlöpning

*GÄSP*
Så trött jag är! Inte konstigt med tanke på att dagen bjöd på en massa roliga aktiviteter. Först lite transportlöpning i krispigt minusgradigt Roslagslandskap till cirkelträningen. Där effektivt ca 25 minuters styrketräning. Kändes så bra!
Efter dusch och finfin järnrik lunch (blodpudding med vitkål + keso) bad med stora sonen i Rimbo badhus. Som avslutning Toy Story 3 i vår fina bygdegård i Ekskogen.
Nu är både kroppen och knoppen trötta så jag går och nannar. Det har varit 4 mycket vilsamma höstlovsdagar hemma. Imorgon väntar en fullspäckad jobbvecka och jag är bara SÅ redo att möta den!

Omsprungen

Published with Blogger-droid v1.4.4

Ny vecka...

... nya tag som det brukar heta. Förkylningen har sakta blivit bortmutad med vitaminer, echinacea, vitlök, sömn och nu senast idag en joggingtur i solen. Det är trögt att vila en hel vecka. Jag som är van att träna regelbundet blir lätt apatisk och smått otrevlig om jag inte får träna men ffa så märker jag att jag direkt har svårare att stå emot stress och press. Så det är tyvärr inga långsiktiga effekter man får av träning!
Men nu är jag igång igen och denna vecka startar jag även igång med lite powerpromenader under stjärnklar himmel. Har precis kommit hem från en sådan, underbart skönt att traska i mörkret, prata med en vän om stort och småt, bli svettig!
Har ni sett att jag har en ny header? Visst är den fin? Den har bästaste joggkompisen Katharina gjort - hon är så bra bra på foton och Photoshop! TACK!

Aidsloppet eller vilse i pannkakan!

Brr - det var en kall morgon jag vaknade till i morse, bara en halv plusgrad här ute på vischan! Och till råga på allt så spöregnade det. Inte precis bästa vädret för ett lopp. Jag var inte riktigt laddad, inte bara pga vädret utan allmänt - i år har det inte varit något riktigt tävlingsår för mig: Visst, det har varit Kårstajoggen och Vårruset men utan speciella ambitioner för att persa. Och dagens lopp var inte heller något undantag - här skulle det springas för välgörenhet.

Jag och medlöperskan Katharina kom till starten på Gärdet som de allra första! Vi hämtade ut våra nummerlappar och satte oss i den varma och gosiga bilen som var svår att lämna när tiden för starten närmade sig. Som tur var så duggade det nu bara och temperaturen steg till 3 grader! Uppvärmningen var kanonbra, verkligen - skön musik och sköna moves. Vi hoppade i det blöta gräset tills den välbekanta blötkalla känslan infann sig i skorna. Janne var den enda bloggaren den; jag var förvånad faktiskt att inte fler bloggare ställde upp i den denna välgörenhetslopp (man kunde gå oxå) men jag förstår om man vill efteranmäla sig samma dag och vaknar till detta väder!

Själva loppet trodde vi skulle gå som Tjejmilen men icke. Efter ca 7 km var vi helt vilse, de röda markeringarna saknades och det kom förvirrade löpare från alla håll och kanter. Orientering utan karta! Mot slutet tog vi saken i egna händer och sprang bara raka vägen mot Kaknästornet och målet även om det var "fel" riktning. Det kändes som om vi hade sprungit en evighet. Dyblöta, trötta, hungriga och törstiga kom vi in i mål på 1: 19. Uppskattningsvis blev det ca 12 km. Många var nog upprörda över att banan inte var välutmärkt, man vill ju tävla, kolla tiden på milen etc men för mig var det ett träningspass. Och det är inte efter varje träningspass som man får kaka och kaffe och står och hoppas till Bandet Skak! Väl hemma tinade jag upp min kropp i badkarets 40-gradiga vatten och tog det lugnt resten av dagen. Funderar nu bara vad jag ska göra med alla kondomer som låg i goddiebagen???

Härliga terräng

Underbart att springa i terräng, speciellt i ett upplyst elljusspår. Jag älskar lugnet, underlagets mjukhet och variation, backarna! Ja, allt! Och ikväll älskade jag även sällskapet - 3 glada tjejer från Kårstajoggers!
Jag har nu löptränat regelbundet i drygt 2,5 år; i ur och skur, sommar som vinter, dag som mörk kväll. Fram till för drygt ett år sedan gjorde jag det i min ensamhet. Sedan kom Cajsa och något nytt tillfördes till min löpning - sällskapets värme, samtalet, kamratskapet och lojaliteten. Och sedan i våras utökas ständigt vår skara vilket gläder mitt löparhjärta stort! TACK Katharina, Cajsa, Sannen och alla andra tjejer från Kårstajoggers!

Grus i dojan

Härlig lunchträning ute i det vackra höstvädret. En träning jag verkligen inte velat vara utan men som vanligt mitt i all förmiddagsstress täntke jag på alla hinder för löprundan - att jag inte skulle hinna med den, att det var bättre att "stressa av" och äta en långlunch, att jag alltid kan springa imorgon etc. Men tack och lov lyssnade jag inte på det örat och drog på mig löparstassen för ca 5 km i norra Upplands Väsby. Och jag ångrar det inte - jag blev pigg och glad och hann äta min lunch i lugn och ro. En fanstastisk start på denna fredageftermiddag. Ikväll ska jag först hit och sedan hit!
Jag har bara en fråga - varför fastnar det alltid grus i bara den högra skon???

Published with Blogger-droid v1.4.4

Den bästa träningen...

... är den som blir av. Effektiv styrketräning 30 minuter på lunchen. Och jag kan intyga att jag, mina under-ögonen-påsar till trots, är JÄTTEPIGG idag! Finns det nåt bra, icke-kirurgiskt mot sånt???

Published with Blogger-droid v1.4.4

Löparpoesi

Sval kväll omsluten av stjärnbeklädd himmel. Tystnad som bryts av löparfötters rytmiska steg mot asfalten. Vi tar det lugnt, värmer upp de stela och kalla musklerna. Nästipparna och fingertopparna ilar av kyla. Årets första minusgrad ger sig till känna. Backe upp i mörker. Hjärtat slår allt snabbare slag och det osynliga andetagets värme anas framför läpparna. Värme. Vänskap. Något som förenar oss denna kväll - löpningen och mörkrets tjusning. Karlavagnen blinkar mot oss och våra pannlampor lyser svagt och darrigt upp vägen framför oss. Benen och händerna är varma nu och bröstet expanderar av en store glädje. Lycka - att springa i mörkret och tystnad med andra löparsjälar!

Prag - here we come!

Jaha, då var man anmäld till Prague Half Marathon den 2:a april! Känns stort då jag aldrig rest längre än fem mil för att delta i ett lopp. Det ska bli kul och en riktig sporre och SPARK I BAKEN för att träna mer kvalitativt! Conny ska med och några fler, Petra Månström bland annat. SKA DU MED? Kom igen! Vi kommer att ha så kul i denna vackra stad!

Härliga höst!

Så här trött blir man av att plocka svamp! Och Mamma är nöjd med dagens kvalitetspass på 9 km med 5x400 m intervaller samt 100 meter benutfall. Träningsvärk here I come!

Published with Blogger-droid v1.4.4

På date med Paolo

Synd bara att jag blev så svettig, men italienare gillar väl sånt?

Published with Blogger-droid v1.4.4

Kurslöpning

Djuröns backar är inte att leka med. Men inte riktgt som Abborrbacken förstås!

Published with Blogger-droid v1.4.4

löpning utrikes

Nämligen i Amsterdam. Ca 8 km i Vondelpark. Gott som motvikt till all läcker indonesisk och fransk mat. Dessutom många kilometrar på stadens shoppinggator med resultatet - tom plånbok och ömma fötter.

Published with Blogger-droid v1.4.4

En mil på vatten

Riktigt härligt att paddla Kungsholmen runt. Snart ska jag vara hejarklack på Halvmaran.

Published with Blogger-droid v1.4.4

Jag älskar

att springa i terräng! Verkligen. Även om det var lite tufft idag men en rejäl träningsvärk i låren efter gårdagens cirkelträning och tisdagens löpning. Men det gjorde inget för det var så otroligt vackert och fridfullt. Det är då som löpningen är som bäst enligt mig. Det fanns bara en sak som störde - det fanns massor med svamp och jag fick bara springa vidare...

Published with Blogger-droid v1.4.4

På väg ...

... mot skatten! Ser ni de dubbla regnbågarna? Det måste betyda tur. Det blir en bra dag känner jag på mig trots att jag fortfarande är dunderförkyld, trots att käraste maken ligger hemma med feber, trots att jag inte tränat på typ 10 dagar. Lyssnar i bilen på Coelhos magiska"Brida".
Här är en annan bok jag rekommenderar varmt. Den handlar om fördomar och civilkurage.

Published with Blogger-droid v1.4.4

Det är han...

SpyFys-Magnus. Bilden lånad från Marathon-Mias blogg

Det är han som är ansvarig för att jag idag knappt kan röra mig! Det värker mest i axelpartiet samt bröstbenet (som jag knäckte direkt på första övningen igår) och kombon Ipren-Alvedon är min bästa vän någa dagar framöver gissar jag!
Men vi tar det från början:
Passet igår var dryga 1,5 timme och började med lättjogg på två led (eller kolonner om man ska vara militäriskt korrekt) ner och sedan upp för backen vid Fiskartorpet. Det verkar vara någon slags hoppbacke så ganska lång och delvis brant är den. På parkeringen gjorde vi övningar två och två: höga knälyft på ställe + dips (här knäckte jag bröstbenet - snacka om muskellös), följt av en chinsvariant i liggande. Allt ackompanjerat av Magnus basunerande "inget prat! jobba!".
Sedan lättjogg ( hmmm sisådär i 5:20-tempo) ner till en dikeskant där vi ståendes i hunden fick räkna matteuppgifter medan våra med-malajer kröp under oss. Sedan lite vila i plankan, det kändes faktiskt så.
Åter jogg till en backe. Där fick vi i omgångar kuta uppför och försöka komma först (det andra ledet stod i jägarvila eller gjorde armhävningar) och försöka komma ihåg ord som stod spridda i uppförsbacken. Det kunde stå VIT med röda bokstäver på blått botten. Uppe blev vi förhörda av Spy-Fys Magnus. Inte en jota rätt hade jag vilket sved så jag ändrade taktiken till långsam men utan Alzheimer. Det gick bättre tredje gången. Ja, vi höll på i denna backe upp och ner, björngång, stafett, armhävningar, jägarvila och gud vet vad och varje gång vi bytte övning tänkte jag att nu är det nog färdigt. Men icke! Co-instruktören Oliver var med och representerade den mjuka sidan.
När det blev jogg tillbaka till Fiskartorpet så var det inte över som många trodde - nu skulle vi bära varann på ryggen i en brant uppförsbacke (jag misslyckades totalt med mjölksyra i benen och en 85-kilos man på ryggen). Hela träningen avslutades med en rolig (?) stafett i uppförsbacke där min insats kröntes av att jag satte mig 2 cm från en myrstack! KUL!

Sen var det SLUT! Ja, ni fattar varför jag mår som jag gör idag men vet ni - det var himla kul. Att pressa kroppen är jobbigt men härligt. Jag önskar bara att man kunde sjukskriva sig pga träningsvärk...

Före NMT

Pigg och glad. Förväntansfull. Med underbara Mia. Det kom ca 200 personer till Fiskartorpet denna lördagmorgon. Vad skulle ske? Skulle skittuffa militärer skrika åt oss, skulle vi degraderas till krälande maskar, slicka deras kängor rena från lera, darra av skräck? Men framförallt skulle JAG orka eller gråtande tvingas erkänna att jag är en muskellös individ utan ryggrad? Den sanna berättelsen om NMT kommer senare idag.

Published with Blogger-droid v1.4.4

11 km nytta och nöje

Jag är en sådan människa som gillar att vara effektiv och helst förena nytta med nöje. Det måste vara något i mitt bondearv som slår på denna nyttosträng. Att bara roa sig går ju liksom inte. Det är kanske därför jag tyckte det var så häftigt när Paula sprang maran för välgörenhet. Jag är inte där än men ikväll tog jag sonens kalasinbjudningar och begav mig på en skön löprunda för att distribuera dessa. Det blev 11 sköna km i ren och kall kvällsluft och i fullmånens sken. Det var SÅ SKÖNT. Jag minns inte när en runda kände så bra senast. Sommarens gräsallergi samt träningar i värme och fukt har tagit från mig all glädje med löpningen som bara gått trögare och trögare. Men ikväll var benen oerhört pigga och bröstet bubblade av sann TRÄNINGSGLÄDJE. Jag tackar för att hösten är här! Min Pitta är i balans!

PS´. 3 dagar med quinoa, burktonfisk och grönsaker har gått finfint!

Kan man?

Kan man äta samma sak till lunch varje dag i flera veckor? De flesta brukar ju ha sina orubbliga frukostvanor i år så varför inte. Jag kör själv 2 frukostvarianter sedan läääänge:
1. Havregrynsgröt, hallon, keso + 1 vitaminpiller + 2st omega-3 kapslar
2. Lättkesella, hallon, banan, kakao, + ev ett ägg + piller som ovan.

Det är ju så trist vissa veckor när det är fullt upp att tänka ut vad man ska äta till lunch speciellt när matsalen på jobbet har oaptitlig mat. Så vad sägs om:
Quinoa (svart så klart!) med tonfisk + rejält med grönsaker till det.
Eller kommer jag att tröttna?
Ska vi slå vad?
Ni får gärna ge andra förslag på sådant jag kan ta med och som är enkelt att fixa.

Yinyoga och höstlöpning

Det går bra nu... på jobbet i alla fall. Jag gillar att ha fasta rutiner även om för många med för fasta tider kan ta knäcken på mig. Men just nu är allt i sin begynnelse, precis som den analkande hösten med lite krispig kyla i kvällluften och svampdoften i skogen. Även här på bloggen märker jag av hösten; till höger har jag åter en spalt med planerad veckorträning, något som jag på prov skippat sedan april för att testa om jag kan träna utan att vara slav av listor, planeringar mm. Och det kan jag MEN inte lika effektivt har det visat sig. Så jag återför den.

Igår testade jag YINYOGA för första gången. Hittills har jag bara försökt mig på ashtangayogan men sedan i våras har jag fått en inflammation i högra axeln och därför haft svårt med solhälsningar, plankor etc vilket gjort att den träningen har nästan självdött. Resultatet? Pladuska är STEL SOM EN PINNE! Det påverkar ju löpningen oxå så klart.

Yinyoga sägs vara ett bra komplement till just tuffare kroppslig träning inklusive ashtangayogan. Den innehåller ett fåtal positioner som man håller i upp till 5 minuter i syfte att öka cirkulationen och töja bindväven i och kring muskler för att på så sätt ge ökad smidighet. I och med att Yinyoga utövas i mycket lugnt tempo så får man en meditativ effekt oxå.
Igår provade jag Ulrica Norbergs CD Yinyoga:

Ulrica har en behagligt mjuk röst och CD:n är väldigt välinstruerad och lätt att följa. Trots att övningarna inte är svåra så var det ändå en utmaning att töja ut bindväven och inte jobba för mycket med musklerna. Den skönaste biten var Savasana på slutet - då jag kände mig riktigt avkopplad.
Yinyogan är här för att stanna!

Och i kväll var Kårstajoggers ute och gjorde asfaltsvägarna kring Kårsta-Ekskogen osäkra... mest för att vi inte hade reflexvästar på och det blev riktigt mörkt i skymningen pga det regniga vädret. Trots det blev det en härlig runda i gott sällskap!

slut på det roliga?

Nu är semestern slut men jag gläder mig åt att hösten snart är här. Jag är ingen sommar-människa; jag lider i värmen, är allergisk, träningen brukar alltid sacka efter och jag faller ur de rutiner jag trivs med. Så nu ser jag framemot att börja jobba igen imorgon. Att få gå upp tidigt i tystnaden, yoga lite, köra min fina väg till jobbet, träffa mina underbara arbetskompisar, jobba med glädje, hämta på dagis/fritids med viss nypa stress, planera middagar, planera min träning, vila ut på helgerna.

Sommaren har ändå varit bra. Som alltid så här i efterhand. Även om den var lite tung i år av olika anledningar. Energin har dränerats en del av andra, mig själv, omständigheter. Men jag har lärt mig en del, fått nya insikter. Nu fokuserar jag framåt, mot höstens svala dagar.

Träningsupplägget under hösten kommer vara som förut, alltså innan sommaren: 3 löppass, några yogapass, styrka 2 ggr/v oftast i samband med löpningen. Jag kommer strunta i LL men tänker vara med på andra lopp som Nyårsloppet i Vallentuna kanske. Och så ska jag testa lite nytt - varför inte NMT nu på lördag redan. Ska du med?

Published with Blogger-droid v1.4.4

Dagens skörd!

Published with Blogger-droid v1.4.4

Dammar av

Dammar av hantlarna som ligger ute året om och kör ett litet helkroppspass. Det känns! Härligt att åter låta musklerna jobba! Idag är semesterns sista dag vilket innebär planering av höstens aktiviteter och träning. Hur kommer din träning att se ut i höst?

Published with Blogger-droid v1.4.4

Löpskolning

Jajamen, den blev av med hela 7 övningar. Det såg nog roligt ut för alla förbiåkande när 5 löparklädda män och kvinnor från anrika Kårstajoggers, gick på tå och kickade sig i rumpan. Travgången á la Szalkai är roligast och ser ut som Funny Walk. Vi skrattade och det är så det ska vara. Lycka till Familejn T som ska springa Midnattsloppet på lördag! Jag väljer att passa i år och gå på kräftest istället!
Det blev en mycket kortrunda i mycket gott och glatt sällskap för jag längtade hem till min nya bok som kom idag:

Kvalitetspass

Planering av kvällens pass. Travgång blir svårast att komma ihåg.

Morgonen började bra med 10 minuters sittande meditation + lite yinyoga. Uj så stel jag är just nu!

Published with Blogger-droid v1.4.4

Three Hill Summit

Det har varit torka ... inte bara här på bloggen. Juli var ingen höjdarmånad ur någon synpunkt framförallt inte ur tränings d:o! Som den pitta jag är gillar jag inte att vara överhettad vilket kan förklara (?) min allmänt stora olust till träning under just denna sommarmånad. Och kombon för lite träning samt dålig mat och stress för med sig många tankar just kring meningen med att träna och anstränga sig. Dessa funderingar har denna gång utmynnat i något klokt... tror jag i alla fall. Jag har helt enkelt kommit fram till att jag (till skillnad från många andra bloggare?), är dels inte så hetsigt tävlingsinriktad dels befinner mig i en period i livet där familjen går framför allt annat. Jag menar inte med detta att jag ska sluta träna - NEJ men jag har insett vad som är viktigt för mig i livet just nu och:
- jag vill att träningen ska bara vara en del av livet, den extra kryddan som får mig att leva hälsosammare och inte det jag satsar främst på, det som ger mig skador pga överträning mm
- jag vill träna för att komma ut i naturen, få en paus, njuta, glädjas och må bra - inte bli frustrerad över att jag inte persat, inte ultrat, inte sprungit maran, missat ett pass, missat ett lopp, inte orkar så många armhävningar som jag velat etc. Innerst inne vet jag att jag inte är någon vinnarskalle för att jag inte vill fokusera på sak till 100%.
- jag vill träna för att bli stark, smidig och ha bra kondis men för det räcker oftast 3 timmar av balanserad träning per vecka, 10 timmar är överkurs.
- jag har hellre dåligt samvete över att jag missat ett träningspass än att ständigt gå och må dåligt för att jag försummar mina barn pga träning (även om det sista inte är helt sant men närapå om man räknar all den tid det tar att träna, planera träning, blogga, läsa andras bloggar + fastan vid datorn efter att ha läst bloggarna... Den tiden skulle jag kunna använda till att sova mera och därmed vara utvilad och gladare!).
- jag vill träna utan att jämföra mig med andra men tyvärr är jag en sådan hopplös "jämförare" att jag lätt fastnar i detta. För 2 år sedan var jag superglad och stolt över att klara springa 5 km och göra ett par armhävningar på tå. Nu vill jag helst vara ultra, köra army som en tok och vara fittare än en PT... Men för vems skull egentligen? Tyvärr inser jag ibland att jag gör dessa saker för prestationens skull, inte för mig själv... Men stort TACK till alla bloggare som inspirerat, peppat och delat med sig av kloka träningstips! "det är mig det är fel på"....;o)
- jag vill gå tillbaka till min ursprungsdröm vilket är att hjälpa andra glädjas av träning och där har det börjat hända saker (Kårstajoggers for ever!)
- jag vill hålla vikten men tyvärr så gör hård träning det att jag blir oerhört hungrig (+ stressad) vilket resulterar i att jag äter för mycket, vilket i sin tur stressar mig ännu mer. Så lagom med mat och lagom med träning är nog det som passar bäst mig just nu.

Men vad är konsensus av det hela??? Jo, jag inser att LL 30 k inte är aktuellt för i år även om jag fortfarande inte strukit det helt från min mållista för 2010. Jag vill helt enkelt inte lägga ner så mycket tid på träning för jag vill hinna med annat, med LIVET - barnen, maken, vännerna. Jag vill läsa böcker vilket jag inte hinner på kvällarna för jag slocknar efter träningen. Jag vill ANDAS just nu. Jag vet inte vart det leder men just nu känns detta rätt. Kanske om 1 vecka eller 1 månad eller 1 år ångrar jag mig och kör järnet igen men det får bli då det. FLEXIBILITET och LAGOM är andra bra pitta-ord. Att ligga på rätt nivå med de utmaningar jag kan fixa.
Så det blir 2-3 löppass per vecka, lite styrka + yoga när andan faller på men utan tvång och med främsta målet: ATT BARA GLÄDJAS AV TRÄNINGEN!
Men jag är RÄDD - att falla tillbaka helt, att inte hitta balansen. Men det får jag jobba på och dela med mig av erfarenheter och svårigheter här.

Efter detta mycket självutlämnande inlägg måste ändå skriva lite om de senaste dagarnas träning. Hihi. Igår bar det av på en milarunda med en klok sommarpratare i lurarna. Det var kvavt och tungt i benen och jag fick gå flera gånger;j ag som sprang 2 mil i terräng i Ursvik för 1 månad sedan knappt. Men när jag gick log jag istället för att se det som ett misslyckande. Nytt.
Och idag körde jag ett mycket jobbigt men roligt backpass (=Three Hills) med 3/5 av familjen T i Kårsta och kände stora glädjen i att dela det jobbiga med någon. TACK!
Sov gott allihopa!
PS/ jag kanske springer LL bara för att se hur jobbig Abborrbacken är...

En resa

tillbaka i tiden.

Published with Blogger-droid v1.4.4

En kortis med guldkant

Igår kväll blev det bara en mycket kort springtur; jag hade lovat sonen att inte var borta för länge (han är lite ängslig nu när pappa är bortrest även om barnvakt finns) och ett sådant löfte måste man hålla. Guldkanten bestod av trevligt sällskap (som dagen till ära hade ny frisyr!) och en vacker skymningshimmel i guldfärger! Benen kom igång bra och flåset hängde på bra. Avslutade med 4 backrusningar i grannens backe. Nästa gång blir det längre tur.
Vad får dig att frångå dina träningsplaner?

Challenge

Personlig utveckling handlar bl a om att utmana sig själv. Att möta sin rädsla och därmed växa som människa. Jag har utmanat mig en del i livet - det har mest handlat om att möta min rädsla för att skada mig fysiskt så jag har dykt, klättrat, kört motorcykel. Och så har jag rest långt och länge, ibland mycket oplanerat, ibland utan pengar. Sedan finns de där rädslorna som inte alltid är så lätt att förklara för någon annan - rädslan att bli riktigt arg, att säga nej, att sätta gränser. De utmaningar tampas jag med varje dag men om det en annan gång.

Idag har jag gått en fortsättningskurs i havskajakpaddling ute på Gräddö i Stockholms skärgård. Och det var en riktig utmaning - det var kallt, blåste hårt (ffa kom det plötsliga kraftiga vindbyar) och på slutet kom det regn. I början kände jag mig väldigt liten och rädd i min vingliga kajak ute korsandes en större farled. Vågorna från sidan gjorde att kajaken ställde sig på kant ibland och jag trodde att jag skulle trilla i vilken sekund som helst. Jag hamnade sist i vår lilla grupp. Men då tänkte jag - detta är en utmaning och den fixar jag! Jag fokuserade och plockade fram eskimån i mig och kände mig genast starkare och mer stabil. Så småningom efter att ha övat på olika paddeltekniker gick det bättre och bättre och jag vågade till och med göra en sk eskimåräddning där man tippar kajaken på kant så den står 90 grader mot vattenytan. JAG VÅGADE och jag växte. Det var så himla kul, trots alla övningar där vi plurrade i det kalla vattnet för att öva på räddningstekniker. Instruktörerna var mycket kunniga, trygga, roliga och proffsiga trots ringa ålder. Vill du testa havskajkak rekommenderar jag varmt Kajak och Uteliv! Tack Piratfarsan för denna fantastiska 40 års present!

Något annat jag tänkte mycket på idag var det där med att vara priviligerad, inse det och vara tacksam för detta. Jag såg i marinan mängder med blonda ursvenska barn som kom ur sina föräldrars finfina superdyra båtar. En självklarhet. Jag såg sommarhus med sandstränder och en vajande svensk flagga utanför. En självklarhet. Och alla dessa människor vid fiket, i märkeskläder och med dialekt från Stockholms förmögna förorter. En självklarhet, så långt ifrån min uppväxt som jag delar med så många indvandrare - långt ifrån sommarstugor, friluftsliv i dyra märkeskläder, båtsemestrar mm. Jag tänkte på det sittandes i min kajak och insåg hur priviligerad jag är. Och jag är tacksam...

Published with Blogger-droid v1.4.4

äntligen!

äntligen ute på en kvällsrunda ute i Stockholms skärgård. 7 backiga men sköna kilometrar som avslutning på en perfekt sommardag.

Published with Blogger-droid v1.4.4

Morgonfrid

Published with Blogger-droid v1.4.4

Så här kan man ha det...

när man har det som sämst, eller hur?

Published with Blogger-droid v1.4.4

Vädring pågar!

Har aldrig sprungit i fladdriga shorts. Trodde att de är reserverade för långbenta vältränade springproffs. Har varit rädd för innelårsskav och lårfettsdaller. Men det var faktiskt oväntat skönt - luftigt, svalt och lätt. Som att springa nude, inte för att jag gjort det men det känns nog så!
Men för övrigt var det kvavt och svettigt och tungt. VARFÖR SKA DET LOSSNA FÖRST EFTER 7 KILOMETER??? Äh, vad seplar det för roll när jag har semester nu?

Published with Blogger-droid v1.4.4

aldrig mera törstig

Igår testadae jag mitt nya vätskesystem Nathan som ska vara bäst. Jag klarar mig ganska bra utan vätska på löppass upp till 15 km om det inte är extremt varmt; vet dock inte prestationen är så strålande de sista kilometrarna. Ibland har jag vätskebälte med mig men upplever då att det hasar upp och ger lite trötthet i ländryggen då jag svankar extra när jag har det på. och så rymmer det inte så mycket vatten.

Nathan är snygg, estetisk, rymmer 2liter vätska. Det finns gått om plats för telefon, bars, en torr tröja etc. den är lite och smidig. Kan dock inte säga att den sitter som en smäck, som jag är van vid med ryggsäckar, glipar lite upptill över brösten och rör sig lite lite vid löpning. Men det kanske inte går att få bättre. Gårdagens testrunda var plågsam. Det var kvavt och kroppen VILLE INTE SPRINGA! Så det blev bara en kort runda och så lite plankor på det.

Har ni ett vätskesystem? Vilket? Är ni nöjda? Har ni bra tips hur man ska ställa in det?

Förresten - JIPPIIIEEEEEEEE! Nu har jag semester!

Published with Blogger-droid v1.4.4

Tacksamhet

Jag är lyckligt lottad som har en sådan fantastisk väg till och från jobbet. Året runt sedan 7 år och jag har fortfarande inte tröttnat! Ha en fin dag!

Morgonyoga

Namaste! Yogan finns där men inte varje dag, den är lite vilande pga min onda axel som omöjliggör vissa asanas. Jag längtar efter regelbunden yoga men inte så krävande sådan, kanske mer lugnande. Yinyoga? I vilket fall - imorse blev det en del stående asanas. Det är vackert att blicka ut över gärden och grönskan. Det fick min själ att må bra. Namaste!

Published with Blogger-droid v1.4.4

Bilder från UAI

Ursvik All In var en mycket trevlig om än jobbig tillställning. Varmt, backigt som bara den men i mycket trevligt Sällskap! Tack arrangörerna för ett toppenbra löppass! Dagens träningsvärk i låren vittnar om att jag kämpade på bra igår!

Det var så inspirerande att träffa så många löpare som tog sig hit ut i denna värme, hela 50 stycken faktiskt! Vilka tokar vi är eller hur? Tack Coyntha, Sirpa, Tobias, Paula, Carita med flera för att ni förgyllde denna dag.

Här kommer lite fler bilder:

Ursvik all in

Det blev 21 km!

Published with Blogger-droid v1.4.4