fredag 15 oktober 2010

Grus i dojan

Härlig lunchträning ute i det vackra höstvädret. En träning jag verkligen inte velat vara utan men som vanligt mitt i all förmiddagsstress täntke jag på alla hinder för löprundan - att jag inte skulle hinna med den, att det var bättre att "stressa av" och äta en långlunch, att jag alltid kan springa imorgon etc. Men tack och lov lyssnade jag inte på det örat och drog på mig löparstassen för ca 5 km i norra Upplands Väsby. Och jag ångrar det inte - jag blev pigg och glad och hann äta min lunch i lugn och ro. En fanstastisk start på denna fredageftermiddag. Ikväll ska jag först hit och sedan hit!
Jag har bara en fråga - varför fastnar det alltid grus i bara den högra skon???

Published with Blogger-droid v1.4.4

4 kommentarer:

  1. Och jag som trodde du skulle skriva om proggruppen Grus i dojan som fanns på 70-talet...:) Eller varför inte Träd gräs och stenar?? Skön helg!

    SvaraRadera
  2. Är du vänsterhänt?
    Tänkte att det kanske kommer grus i höger sko för att den är lite större ? :-D
    FAKTA:
    " Alla människor har en fot som är lite större än den andra. För de flesta är den större foten på motsatta sidan från den hand de skriver med. Till exempel, om du är högerhänt, är ofta din vänstra fot något större."
    Ja man kan då fundera på allt möjligt. :-)

    SvaraRadera
  3. Och jag som alltid får grus i vänster sko?
    Jag springer alltid mot-sols på en runda, kan det vara förklaringen? alternativt att jag vrider på huvudet mer när jag sätter i vänster sko i backen.

    Kanske är det så lätt att hålet i vänster sko kan påverka detta fenomen.

    SvaraRadera
  4. Hihi, ingen aning, men nog är det konstigt! Eller när man tänker ett varv till på det så har det nog sin förklaring...Du har fått ett par vettiga redan ser jag ;) Vad många spännande tankar som väcks under en löprunda!

    SvaraRadera