Löparpoesi

Sval kväll omsluten av stjärnbeklädd himmel. Tystnad som bryts av löparfötters rytmiska steg mot asfalten. Vi tar det lugnt, värmer upp de stela och kalla musklerna. Nästipparna och fingertopparna ilar av kyla. Årets första minusgrad ger sig till känna. Backe upp i mörker. Hjärtat slår allt snabbare slag och det osynliga andetagets värme anas framför läpparna. Värme. Vänskap. Något som förenar oss denna kväll - löpningen och mörkrets tjusning. Karlavagnen blinkar mot oss och våra pannlampor lyser svagt och darrigt upp vägen framför oss. Benen och händerna är varma nu och bröstet expanderar av en store glädje. Lycka - att springa i mörkret och tystnad med andra löparsjälar!