lördag 23 januari 2010

Vad är det som händer???

Just nu behöver jag mycket PEPP för jag vet inte vad det är som händer. De senaste veckorna har det varit jättekul att träna även om jag bytte ett av mina veckopass till löpbandet och gymmet. Jag har testat längdskidor, kört mycket yoga och i onsdags var jag på den sista och svettiga PT-träningen. Varje gång har det bubblat glädje och jag har haft ett stort smil på läpparna. Men igår...
Igår åkte jag till gymmet efter jobbet och ställde mig som vanligt på löpbandet. Riggade igång en podcast i Ipoden och bestämde mig för att köra lite lugna backintervaller. Tänkte köra ca 30 minuter och sedan ägna mig åt styrka. Knäppte på bandet och började; körde 2 minuter och stängde av - jag hade ingen respons i vare sig ben eller skalle. Men försökte igen... och igen... och till slut klev jag av bandet. Jag hade ingen LUST att springa!. Visst har det hänt förut men då har jag varit ute och är man påklädd och ute redan så är det bara att köra; jag har i så fall tvingat mig... Men igår var det alldeles för lätt att bara stänga av bandet. Så det blev ingen löpning, inga intervaller utan 30 minuter i någon slags elipse-trainer och sedan ett rejält pass med styrka.
Det känns konstigt nu för jag har inte kört ett enda löppass denna vecka. Redan i tisdags var jag ju mer sugen på yoga. Ska jag tvinga mig till lite löpning idag och imorgon för att "få upp min statistik"?
Hur brukar ni göra när träningsglädjen uteblir och motivationen sviker? Blir ni stressade eller väntar bara ut en sådan svacka?

7 kommentarer:

  1. Jag brukar få lite dåligt samvete, men precis som du byter jag ut den träningsform som jag är trött på till någon annan träning. För det verkar ju inte som du tappat träningsglädjen helt och hållet...

    SvaraRadera
  2. I början brukar jag vänta ut, göra nåt annat -glädjen brukar komma tillbaka, men det är så himla viktigt för mig att variera sig.

    SvaraRadera
  3. Det blir ofta att jag väntar ut. Eller försöka att hitta någon annan form av motion eller försöka variera mitt löparschema så att jag inte kör samma för länge.

    SvaraRadera
  4. Jag brukar först testa att springa ändå, oftats går det över. OM inte försöker jag träna något helt annat alternativt vila helt ett par dagar. då brukar motivationen komma som ett brev på posten :)

    Håller tummarna!

    SvaraRadera
  5. Jag brukar vänta ut det, träna något annat ett tag. Sen kommer suget tillbaka, var så säker :)

    SvaraRadera
  6. Det där är ingen rolig känsla... Vila ett par dagar och försök sen att springa på något nytt ställe. Eller med någon kompis, bara du får in något som bryter den negativa känslan...
    Tänker man negativa tankar på löpbandet så blir det ju grymt tråkigt. Dessa tankar måste bort på något sätt...

    Kom igen nu! Vet att du kan!

    SvaraRadera
  7. Jag väntar ut den. Gör det jag har lust för och helt plötsligt brukar lusten komma tillbaka. Lyssna på sin kropp kallas det visst.

    SvaraRadera