Igår blev inte en helt vanlig söndag då vi oväntat hamnade på Grönan och jag fick delta i ett vetenskapligt försök som gick ut på att kontrollera puls och blodtryck före och efter Fritt fall. Ni som inte vet - man hissas upp sakta sakta 80 meter upp i luften (hisnande vy över Stockholm!) för att sedan släppas ner! Jihhhaaa! Det var premiärtur för mig och det var.... annorlunda! ;o)Synd att de inte tog mitt blodtryck när jag fick veta att kompisen anmält mig till detta!
Men själva titeln syftar faktiskt inte på gårdagens höjd(!)punkt utan på att jag åter stod emot impulserna att strunta i all träning idag (för jag har ont i halsen, jag är snorig, jag är trött, det är mycket på jobbet etc etc) och tog pick och pack och framförallt den trognaste träningskompisen (tack för att du alltid är med S!) och begav mig i halvmörker till 4H för ett segt styrkepass!
Det känns bra!
Nu ska jag upp och läsa lite i vår bokcirkelbok. Natti natti!
Åååå, det där är något som jag faktiskt inte tror att jag kommer att göra i livet... är alldeles för höjdrädd för det..
SvaraRaderaTack för de fina orden. Du är mitt stöd i mörkret också! //Sannen
SvaraRaderaWOW Vad modigt!
SvaraRaderaDet är skönt att komma iväg, när det känns motigt. Bra jobbat!
SvaraRaderaJösses, kan det vara bra med sånt
SvaraRadera;0) Oj jag har helt glömt vår bokcirkel! Men tack för ditt boktips som du har här på din sida. Jag tänker inte ge upp , nästa år ska jag avverka ett halvmarathon då ska inga sjukdomar komma ivägen!!!
Det var ett intressant experiment. Hoppas att det inte blir någon värre förkylning!
SvaraRaderaDet måste ju också ha hjälpt mot förkylningen. Den farten ner måste ju orsaka ett grymt hårt lufttryck i näsan och rensa bort det mesta... :)
SvaraRaderaSjälv nöjer jag mig med att titta på kortet när du utsätter dig för fritt fall... Inte alls för att jag är rädd Det är bara det att... Ok då, lite!