Veckoutmaning #4

Den fjärde veckoutmaningen handlar om tacksamhet.
Ägna en stund varje kväll för att i stillhet uttrycka din tacksamhet. Inte bara för att du är frisk och har familj och vänner utan även för de prövningar du utsätts för varje dag, för de människomöten som får dig att växa, för att du utvecklas genom att dra lärdom av dina misstag och nya erfarenheter. Uttryck din tacksamhet för att du är en alldeles speciell del av Universum!
Att uttrycka tacksamhet regelbundet är en bra vaccination mot bitterhet och avundsjuka!

Snart medelålders

Det märks att den fysiska kroppen fyller 40 om 24 dagar! Sedan ett par veckor har jag haft lite ont i ländrygen och känt mig lite konstig i vänstra benet. Jag har tagit det lugnt med styrketräning som jag tror utlöste det hela (felaktig teknik i några övningar pga svank i ryggen) och legat på spikmattan. OK, jag har tagit lite Ipren oxå! Men faktiskt så har jag oxå yogat en del. Jag trodde att kanske en del böjningar i yogan orsakat det hela men ju mer jag yogat desto bättre har jag blivit så det är inte så troligt. Men jag är försiktig i vissa rörelser för något diskbråck vill jag inte ha i 40-års present!
Så senaste veckan hade löpning och yoga i fokus och båda har gett nya insikter, framgångar men ffa skön avslappning. Här kommer en veckosammanfattning:

Måndag: yoga ca 1,5 timme
Tisdag: löpning i terräng 8 km
Onsdag: vila
Torsdag: yoga 1 timme
Fredag: löpning i terräng 9 km
Lördag: yoga 1 timme
Söndag: långlöpning: 13,5 km

Logga in här igen om någon timme, när jag yogat klart, så får du läsa om den nya veckoutmaningen, den fjärde i tur och ordning!

Vacker yoga

Blir du inte sugen?

Wild and Crazy eller 10 saker om mig själv

Jag har fått awarden "You are an awesome girl" från Anna: Tackar och bugar! Jag ger den till tre andra bloggare: Coyntha, Nina och Annika och berättar 10 saker om mig själv:

1. Jag är en socioholic - gillar möten med människor och går riktigt igång på dem. Men jag överdoserar ibland och tar det sedan lugnt tills jag får "cold turkey" och trappar upp missbruket igen!

2. Jag är en organisatör och strateg ut i fingerspetsarna, kanske inte märks så mycket på hemmaplan alla gånger men på jobbet gillar jag att bita i utmaningar, lägga upp en strategi, planera, implementera mm. Att göra skriftliga planer och listor är min specialité. Vickans bröllop? No problemas!

3. Jag ogillar starkt branta snöiga nedförsbackar - det är min stora skräck speciellt om jag har skidor på fötterna! Men jag åker utför för all del - men skriker av fasa samtidigt! Nej, jag har inte utlöst några laviner ännu.

4. Jag är väldigt närsynt och kör med både linser och glasögon - det ni.

5. Jag har två drömyrken/sysselsättningar - operasångerska och gympaledare! Märk väl att de har två saker gemensamt - musik i bakgrunden och personen i centrum! Men jag äslkar mitt nuvarande jobb som läkare väldigt mycket!

6. Jag är ganska konflikträdd.

7. Jag älskar att baka bröd i synnerhet surdegslimpor men just nu pga viss neddragning på kolhydrater ligger detta på hyllan.

8. Jag är en riktig knegare och bra att leva vardagsliv. Det innebär att jag inte är någon vältränad partymänniska!

9. Jag älskar att resa och har varit på nästan alla kontinenter och även bott utomlands i barndomen. Favoritland är fortfarande Indien dit jag hoppas kunna åka igen inom snar framtid!

10. Jag fyller 40 år på julafton och känner mig inte ett dugg gammal - tvärtom!

En liten Magda på utflykt i Argentina, Tucuman, på 70-talet!

Wild and Crazy? Nä inte riktigt men detta syftar på gårdagens träning med springkompisen. Istället för den vanliga rundan tog vi bilen (!) till ett schysst elljusspår och körde järnet där! Geggigt och härligt med en backe som gott kan tävla med Aborrbacken!

Tredje veckoutmaningen

Den första handlade om mer sömn.
Den andra om att visa intresse och omtanke om andra.
Det tredje handlar om att fylla på med mer vatten. För min del gäller det att jag ska dricka ordentligt till måltiderna + att ta ett stort glas vatten till varje kaffekopp!

Morgonmil

Söndagar är sköna - det är då jag får, som enda dag i veckan, en liten sovmorgon. Har jag tur och barnen är tysta så kan jag sova ända till 8:30! Det ni! Så var det imorse. Passade på när hela familjen var upptagen med sitt (läs: lekte) och efter en snabb standardfrukost (havregryn+keso+frysta hallon+kaffe) begav jag mig ut i morgonsolen för en morgonjogg. . Jag tog en annan rutt än vad jag brukar och sprang in på några grusvägar som jag annars inte vågar ta under mina kvällsturer. Inte så mycket för läskiga typer utan för att inte stuka/bryta fötterna i något otäckt väghål. Åh så skönt det var. De första 3-4 km tog jag det som vanligt lugnt och hittade rytmen och som vanligt efter ca 7 km så var "spring-maskinen" igång och jag befann mitt i ett härligt samspel ben-andning-pannben. Det blev en mil innan förmiddagen hunnit bli halvgammal. Nu lite vila efter lek med barnen och lunch. Ikväll väntar ett styrkepass med granntjejerna! Vilken söndag!

Frukost

Och sol!

Deckarlöpning

Jag har börjat läsa en ny blodig och alldeles förskräcklig deckare - "Hypnotisören". Egentligen läser jag inte utan lyssnar på den i bilen till och från jobbet. Spännande men riktigt läskigt!

Kommer idag eftermiddag till Vallentuna IP och ser direkt att elljusspåret inte är tänt - det är becksvart i spåret. Går till vaktmästaren som konstanterar att säkringen har gått och fixar den. Jag ger mig ut och njuter riktigt av det mjuka spåret som ligger inbäddat i det oranga ljusskenet från strålkastarna. Pang - efter 500 meter slocknar ljuset och det blir jättemörkt. Jag är helt ensam i spåret i skogen. Tankarna börjar snurra, andhämtningen blir häftigare, adrenalinnivån stiger och jag ökar steget - det kan ju faktiskt finnas en läskig typ här någonstans bakom en gran. Tankarna snurrar men det rör sig mest om hur jag ska få till min mil denna eftermiddag, ska jag bara ta bilen hem och köra där eller springa runt på gatorna i Vallentuna? Som tur är så tänds lyset igen efter ca 2 kilometer och jag kan i lugn och ro fullfölja milen i terrängspåret!

Och nu en välförtjänt fredagvila - mys och pys på er!

Härliga yoga

Det har inte varit så många yogapass senaste veckorna - på morgonen sover jag istället lite längre och hinner bara ibland med lite solhälsningar och på kvällarna saknar jag riktigt motivationen. Men det där med motivationen...det spelar inte någon roll om det är löpning, yoga eller styrketräning - i perioder har jag så svag motivation att jag ifrågasätter varför jag överhuvudtaget tränar. Jag sitter där och drar fram alla "emot" som trötthet, tidsbrist, brist på resultat mm. Riktigt sorgligt. Säkert många som känner så under de mörka månaderna. Mia skriver bra om detta och hur man hittar tillbaka till träningsmotivationen.
Jag säger: "tänk inte - just do it!" Gå på rutin. Och det är alltid så att mitt i ett "påtvingat" träningspass känner jag glädje, styrka, lugnet - motivationen att fortsätta. Då är alla hinder löjligt små och oftast motbevisade på tusen sätt. Så var det även idag under kvällens yogapass.
Det blev lite mer än bara ett gäng solhälsningar. På ca 1 timme gjorde jag i stort sett hela programmet som vi hunnit med på yogakursen! Inklusive ett par vinyasa. Med glädje märkte jag igen att jag kommit en bit på vägen - att jag är vigare och starkare, att andningen och balansen är så mycket stabilare än i början och att det meditativa lugnet infinner sig snabbt!
Mitt nya mantra: "Tänk inte - just do it!"

krigarställningen

Please - release me!

Så känns det i novembermörkret just nu...
Det blir säkert bättre om sisådär 30 minuter när jag kört Brutal 250 rep workout! ;o)

Lunchpromenad

en ltie delutmaning denna vecka är att ta lunchpromenader för att insupa lite dagsljus. och idag var det faktiskt lite sol vilket tyvärr inte syns på mobilbilden! Och förresten - det var länge sedan jag kunnat mobilblogga, det har varit något tekniskt fel som nu verkar ha löst sig utan mitt ingripande. Som allt annat i livet - det mesta löser sig av sig självt!

Svettig Ashtanga

Det har varit sisådär med Ashtangan de 2 sista veckorna. Jag har nämligen varit närmast komatös på morgonarna och sovit 45 minuter extra istället för att i sedvanlig ordning ställa mig på yogamattan. I vanliga fall brukar jag känna det där suget i kroppen som vill sträcka ut sig och ansträngas i olika asanas och även ett sug i själen efter lugnet och det inåtvända under passet. Men icke - bara koma och "jag vill sova vidare och helst hela dagen" från både knopp och kropp! Imorse kom ett klimax - jag har varit trött hela dagen vilket sällan inträffar. Och jag vet vad som är felet (förutom att jag fortfarande går på penicillin pga min kattbettsinfektion i handen) - det saknas LJUS! Jag sitter inne hela dagarna, kommer hem när det är mörkt och när det väl är helg och man kan vara ute lite så är det mulet och gråtrist! Jag hör regnet smattra mot utrerumstaket nu - det är november i Sverige det. Så jag försöker överleva nu bara, fortsätter med motion, bra kost och längre sömnperioder men jag ska försöka gå ut på luncherna lite och insupa dagsljuset och hoppas på lite sol. Annars får jag låna chefens ljusbehandlingslampa!

Pga den förlamande tröttheten trodde inte jag att jag skulle orka yoga ikväll men det blev ett härligt pass på nära 1,5 timme. Och vad jag svettades! Som aldrig förr. Och svetten luktar illa så min kropp är nog i någon slags utresningsperiod. Det är bara att hänga med. Och i riktig yogaanda ska jag nu lägga mig oduschad för yogaalstrad svett sägs vara välgörande för huden... och förhoppningsvis håller den katternas löss borta i sängen, hihi!
Go´natt. Glöm inte veckoutmaningen!

Veckoutmaning nr 2

Att varje dag vid minst ett tillfälle uppmärksamma en person som inte står mig så nära (och som jag kanske rentav ogillar ) genom att visa ärligt intresse vid samtal, ge helhjärtad komplimang eller uppskattning!

Det här var j*****t....KUL!

Jag har haft svårt med mina träningsmål på sistone. Med löpningen är det fortfarande lätt att definera dem - springa snabbare och ffa längre. Med vad är målet med min styrketräning? Det var lättare för drygt 1 år sedan när jag hade som främsta mål att tighta till kroppen efter två graviditeter men nu när jag är nöjd med vikten och utseendet på musklerna blev det svårt. Det är klart - jag vill bli starkare men hur mäter jag det? Jag vill liksom ha mått på styrka i vardagen för att ha som mål att bli stark för styrketräningens skull håller inte riktigt för mig. Och i vardagen har jag ett jobb där jag inte behöver styrka, jag har en bra rygg (aldrig ont - peppar peppar...)och på fritiden orkar jag leka med barnen, bära ved, kratta mmm. Jag har ett litet mål med armstyrkan och det är att klara yogan bättre och det märker jag nu efter lite tuffare styrketräning att planpositionen blir bättre och bättre och jag blir mer och mer uthållig. Och så kan jag ju alltid fortsätta att shapa upp kropen så jag kommer in i en underbar men tight kinaklänning. Men några andra mål har jag inte haft vilket tärt lite på motivationen. Tills jag såg det här - brutal 500 rep workout! Det är verkligen inte att leka med som Anna skriver i sin kommentar. Nä, inte att leka med men j*****t inspirerande och kul! Nu har jag som mål att klara alla 500 reps! Jag vet, det blir ju lite som att bli stark för att klara av en träning men det får duga som mål just nu! Ikväll körde jag 250 reps på ca 20 minuter i bra tempo och jag lovar - svetten rann boktsavligen av mig! Så hur många veckor tror ni att det tar om jag tränar typ 2 gånger per vecka för att nå målet på 500 reps?

För övrigt har helgen varit skön om än lite blöt och mörk. Här ute på landet är det verkligen becksvart nu och de första julbelysningarna + advenstljustakarna har tänts. Jag vet - tidigt men ni som bor i stan fattar inte hur mörkt det blir här ute 6 månader per år!
Igår blev det en skön runda på 11,5 km och ikväll väntar ett litet yogapass före sänggående.

Och snart ska jag komma med nästa veckoutmaning som är lite annorlunda so stay tuned!

Fredagsmys me like

Kolla här:


Det är såna här klipp som inspirerar mig till tusan och får mig att dra på träningskläderna på en fredagskväll! Inga konstigheter, ingen utrustning annat än din egen kropp - me like!

Minnen

Jag närmar mig 40-års dagen med stormsteg, nu är det bara en dryg månad kvar och jag märker för varje dag hur jag åldras. Jag har plötsligt blivit stel i nacken när jag försöker vända mig om och se i spegeln hur rumpan ser ut i de nya jeansen (får nu lita fullt på makens omdöme!), ögonen kan inte längre se så bra på nära håll och jag ska be om terminalglasögon och igår gjorde jag ett hälsotest och kollade kolesterolet med mera! Jag har blivit nostalgisk oxå och vill gärna titta bakåt på min barndom och blev därför extra glad idag när jag överraskades med en fin present från Piratfarsan - han ska scanna in alla 800 diabilderna som min pappa tog under min och syrrans uppväxt. Jag hoppas kunna titta på dem tillsammans med familjen lagom till jul! Jag har inte sett dem alla på säkert dryga 20 år - jag är så nyfiken på hur jag kommer att tolka dem nu!
Till dess får jag hålla till godo med dessa fantastiska fotografier som skildrar Chicago på 50-talet. Tar er tid och låt ögonen vila på var och en av dessa vackra svartvita bilder - de talar till en!
Fantastisk kvinnlig fotograf som dog i våras och blev "upptäckt" av en slump nyligen genom att negativ hittades på en loppis.

Dagens träning: 1 timma på gymmet med nya PT-programmet
20 min yoga
Sömn: 7,5 timme (ikväll ska jag lägga mig lite tidigare!)

Löptur med armstyrka och äventyr

Nu har äntligen infektionen i handen lagt sig och jag är mig själv igen... förutom att jag åter blivit PS3-änka då maken har krupit ner i sin grotta och spelar ett nytt krigsspel. Nåja, då kan jag med gott samvete sticka iväg på en springtur. Vanligtvis brukar jag ha springsällskap på tisdagkvällar men kompisen kunde inte så jag lånade istället grannens hund. Vi är rätt så samspelta vid det här laget och kan varandras signaler. Men idag blev jag helt tagen på sängen när vi vid 3 tillfällen fick hundmöte och Ecco ( ca 35 kilos golden) bara drog allt han orkade och skällde som bara den. Där fick jag lite styrketräning för armar och rygg kan jag säga. Jag tänkte lägga till lite plankor och utfall för komplett styrkepass men njöt istället av en lugn lunk i total mörker denna ljumma novemberkväll. Hoppas detta perfekta springväder fortsätter så länge som möjligt, barnen får klara sig utan snö i år!
Efter springturen (det blev 9 km) och den ljuvliga duschen, var det dags för återhämtning! Idag blev det ett glas mjölk med lite proteinpulver (köpte ett nytt idag, neutral smak) och lite upptinade hallon för smakens skull. Ja, smaken var ingen höjdarupplevelse men vad gör man inte för sin kropp? jag kan oxå tipsa om en nyhet i ICA:S frysdisk - flera sorters bär i samma paket - goji, havtorn, blåbär, björnbär, tranbär samt vinbär. Kan man ha bättre källa till C-vitamin i dessa baconsnuvetider? Blanda med proteinpulvret eller som jag gjorde till frukost - med lättkesella och valnötter! MUMS!

klarar míg inte utan frysta bär hemma...

Och apropå det - veckans utmaning, som nu fått en egen rubrik i högra fältet, hur har det gått med den? Jag inser att det är svårt att just sova i 8 timmar då vi går upp till lillkillen ett par gånger per natt men för mig som har lätt att fastna i "göranden" av "massa saker" är det bra att ha som mål att försöka vara i sängen ca 8 timmar per natt. Inatt blev det åter 7,5! Hur går det för er?

Don´t mess with cats

Lördagens kel med grannens katt, som jag är vakt åt, slutade med ett rejält bett i handen med en ilsken infektion som följd: Pasturella heter bakterien, låter vackert men det är inte lika vackert att ha handen i ett alsolpaket. Och pga det ingen yoga ikväll! Men man kan ju använda tiden på ett bra sätt och fixa årets julkort samt fotoböcker till mormor och farmor.
Jag vill passa på och tipsa om superbra julklappar som man ger med väldigt gott samvete, titta här. I butiken hittar du fler prylar bla coola leksaker, väskor mm. Ska man lägga slantarna någonstans så är det här!

Hur går det med veckoutmaningen att sova 8 timmar per natt? Jag sov 7,5 inatt! Visserligen med några "vällinguppvaknanden" men ändå!

Häng med på en veckoutmaning!

Det har varit ont om tid och ffa lust till att skriva senaste dagarna så jag ska börja med att berätta hur veckan som gått varit. Till att börja med usel med höstens andra förkylning! Inte kul! Och jag som brukar skryta med att jag aldrig blir sjuk! Där rök några pass men det gjorde inget. På onsdagen var det ju att ge järnet på PT-träningen och jag kan säga att träningsvärken i de raka bukmusklerna håller I SIG än!
På torsdagen var jag på mitt härliga yogapass efter ca 2 veckors uppehåll pga lov mm. Jag längtade verkligen efter passet då jag pga lathet och förkylning inte kört så många själv hemma som jag brukar göra. Jag har varit enormt morgontrött och därför inte förmått mig till att stiga upp 5.30 för att kunna sträcka ut kroppen i några solhälsningar. Passet var skönt men tufft, jag trodde att träningsvärken skulle sätta stopp för smidigheten men tvärtom så kunde jag komma längre ner i flera ställningar. Och precis som jag upplevde en gång i somras då jag en dag bara kände att solhälsning A var angenäm som kändes plötsligt nu att krigarställningen och några triangelasanas var ursköna att vara i!
Fredagen bjöd på en terrängrunda bakom Vallentuna IP, en fredagstradition jag inte kan vara utan numera. Nu var det riktigt mörkt i spåret så jag körde bara elljusslingan på 2,6 km; det blev 3 st i lugnt tempo vilket gav sammanlagt 8 km med jogg till och från spåret. Det var skönt att luftrören fungerade efter förkylningen.
Nu har det varit några vilodagar: jag har tyvärr ett par hudinfektioner (den ena orsakad av ett kattbett - grannens kiss!) som gör att jag är allmänt lite sänkt men jag planerar att komma igen strongt kommande veckan.

Och jag har ruvat på en liten utmaning. Mest för mig själv men den som vill är välkommen att haka på. Jag kommer att utmana mig själv på må-bra grejer varje vecka - både för kropp och själ, för mig själv men även för mina relationer till de närmaste, det blir både stort och smått.
Första veckans utmaning lyder:
8 timmars sömn minst 5 nätter per vecka!

Ett säkert ålderstecken

är när man livligt diskuterar terminalglasögon på fikarasten!

PT`s good

Igår kväll var det dags för träning med PT igen. Detta var tredje gången vi får ett nytt program. Jag som knappt hunnit vänja mig vid det senaste, kanske för att jag bara kört det en gång i veckan? Det blev åter ett nytt funktionellt program som var väldigt allroud - benböj, utfall, rodd stående och liggande på boll, armhävningar mm. Svettiga blev vi och precis när vi trodde att vi var färdiga så kom grand finale med 2x4 stationar á 40 sekunder där svetten lackade rejält - ryssar (sneda bålvridnignar med vikt), benlyft på bänk, knife-jacks på boll med benlyft och så en helt omöjlig för mig övning där man liggande på rygg för en boll mellan händer och fötter. Ja, svårt att beskriva men bra träning var det allt och så skönt med någon som peppar, justerar och ffa i dessa fantastiska lokaler till skillnad från vårt källarluktande sunkiga 4H-gym.
Väl hemma gjorde jag en jättegod röra som är full med nyttigheter ffa protein:

1 burk avrunnen tonfisk
1-2 msk lättmajonäs
½ hackad rödlök
½ dl keso
salt, peppar
dill efter smak

Mycket god att äta som den är eller på en knäckemacka.
Majonäs är inte så ohälsosam som man skulle kunna tro - innehåller äggula + olja dvs bra fetter. Bäst självklart om man gör den själv för lättvarianten innehåller väl en massa tillsatser!

Alternativ träning igen

Skulle ha sprungit ikväll men en förkylning och tröttheten sätter stopp för det tyvärr. Kurerar mig med KanJang just nu. Lite ledsen för det (men inte alltför mycket) för statistiken för oktober ligger inte bra till - bara 95 km denna månad. Ligger minst 1,5 mil efter men det glädjande är att passen har i snitt varit längre.
Igår turistade jag i Stockholm och det blev både simning på Centralbadet och dans på Schlagerbaren. Alltid lite träning! Det var trångt på dansgolvet så det var svårt att ta ut rörelserna - jag gillar att vifta med armar! ;o)
Idag är det Allhelgonadag ( i Polen är det alltid första november) och vi åkte till Kårsta kyrka. Kyrkogården levde i mörkret genom ett hundratal tända ljus, så vackert och fridfullt.
Barnen fick tända var sitt ljus för morfar Jerzy som tyvärr inte fick uppleva dem...
Jag tänker på dig ofta Pappa!