Tjejmilen

Jag vet inte om jag gillar att tävla - mycket folk, högljutt, stressigt, detta ständiga kollande på klockan för att hinna kissa och lämna in värdesaker i tid - vet inte riktigt om det är my piece of cake. Men å andra sidan så är alla tävlingar ett utmärkt tillfälle att träffa alla bloggkompisar. Idag mötte jag Coyntha, Anna, Helena och hejade som hastigast på Karin som säkert inte vet vem jag är.

Förutsättningar för dagens tävling vad så där: jag var fortfarande besviken på min tid på Midnattsloppet vilket var både positivt (hade en tid att slå) men oxå lite negativt - jag var helt enkelt rädd att om jag misslyckas så kommer jag att tappa motivationen för löpningen helt! Dessutom var jag på lite dåligt humör och trött efter gårdagens barnkalas för att inte nämna att jag var snorig och hade ätit alldeles för många kakor och för mycket tårta de senaste dagarna!

Något jag har lärt mig nu är att jag måste värma upp ca 2-3 km och det gjorde jag tillsammans med Coyntha och Anna. Sedan var det dax för sista besöket i buskarna (jag bojkottar baja-maja!) och att trängas för att gå plats i grupp 3. Jag var tyst och fokuserad, lite nervös.

Min strategi var: kör i 5-minuters tempo från start och spurta sista 2 kilometrarna. Min mantra skulle bli: "Pain is temporary, quitting is forever!"

Strax före start kände jag ett håll i högra sidan - attans, jag som inte känt det sedan gympan i gymnasiet, varför just idag?

Starten gick, jag satte på min klocka och drog iväg. Jag hade ett j***a håll i sidan fram till 6:e kilometern och försökte hålla andan, byta fot-andningsstrategi etc och till slut släppte det. Trängseln var stor vid start och strax före mål på de trånga partierna. Utan håll och trängsel tror jag att jag hade kunnat springa på 50! Och jag höll mig stenhårt till mina strategier! Det är jag så glad för! Jag var väldigt fokuserad; benen och andningen kändes bra hela vägen och jag upprepade för mig själv: " stark, snabb!"

Här är mina kilometertider som jag minns dem:

km 1: 4:50

km 2: 10:15

km 3: 15:20

km 4: 20:20

km 5: 25:30

km 6: 31:00

km 7: 36:

km 8: minns ej

km 9: 46:30

km 10: 51:39

Precis när jag passerar mål tänker jag " Jag vill inte tävla mer!" Förmodligen var jag helt slut!

Men jag hade lite svårt att hålla tårarna tillbaka! Jag hade persat och det rejält. Från 55:25 för två veckor sedan till 51:39 idag! Fantastiskt! Jag är jätteglad och jag ska ju springa Lidingöloppet om 1 månad!

F*N vad jag är BRA!

Ett tack till några tjejer som precis före start hjälpte mig att få ut en irriterande sticka från min fot!