Idag har jag varit på en mycket vacker och personlig begravning av en kära granne som gick över till andra sidan alldeles för tidigt. Han var en genuin person, avskalad från floskler och det materiella, en sådan som det inte längre finns många av - en genomgod kis.
Efter att många tårar fällts gick vi alla genom den vackra Skogskyrkogården till graven. Naturen och omständigheterna inbjöd till försjunkenhet i tankar om liv och död, om ande och kropp, om ljus och kärlek.
Kroppen är vårt jordliga skal - begränsande och samtidigt överskridande, skör och stark men framförallt så är den inte evig och livet är ju här och nu eller som Ruth skriver på sin blogg:
livet är inte något genrep - ge allt här och nu. Lev här och nu!
livet är inte något genrep - ge allt här och nu. Lev här och nu!
Och med dessa tankar gav jag mig ut på kvällens träning i min numera tunga och långsamma kropp. Det blev 5 km lugn löpning till gymmet och där ett styrkepass på ca 50 minuter!
Imorgon är det sista dagen före semestern. Jag ska ge järnet på jobbet för att sedan njuta av min ledighet!
"O" du finns kvar i våra tankar, du var alltid lika possitiv och glad. Skall försöka tänka på hur du alltid smittade dina medmänniskor med glädje när jag själv är butter och grinig, då kommer jag med säkerhet spricka upp i ett leende istället.
SvaraRaderaVilken vacker bild! Såg inte först att det var en kyrkogård men ack så vackert!
SvaraRaderaKloka ord och vackra tankar.
SvaraRaderaBilden av skogskyrkogården är jättefin, en vacker plats att vila på.
Önskar dig en fin midsommar.
/Liv