Följsamhet eller Pitta i balans

Jag har senaste tiden känt mig lite ur balans. Det har att göra med en lång underliggande trötthet pga stress, press och egna höga förväntningar. Tror jag. Även mina träningsmål har känts stressande på sistone. Konstigt eller hur? Jag som alltid gillat löpning har haft svårt att motivera mig till sk kvalitetspass mm. Jag har grubblat en del kring det och förstått att jag behöver ta det lugnare men då jag sedan 15 år är mycket intresserad av Ayurveda gick jag i torsdags på en ayurvedisk konsultation för att höra vilka ytterliga levnadsråd jag kan få.

Efter att ha besvarat en massa frågor om min hälsa, vanor etc tog den erfarne Peter Ljungsberg från Veda Lila min puls i några minuter. Han sa att det är svårt att fastställa kroppskonstitutionen exakt men att jag är en Pitta med fn Vata-överskott var ganska klart, även för mig. I Ayurveda, som har flera tusen år på nacken, talar man om 2 andra kroppstyper förut Pitta. Vata är den spensliga, snabba, kreativa och pratsamma som i obalans blir rastlös, orolig, får problem med magen och sömnen. Kapha är kraftigt byggd, är långsam, stabil och metodisk. I obalans drabbas den av övervikt, slembildning, stelhet och tröghet.

Så hur är Pitta?
Den har medium kroppsbyggnad, stark hunger, känslig hy, skarpt intellekt, är dynamisk, smidig, målmedveten och en bra talare, frenetisk och intensiv. Pitta-personer i balans är varma, känsliga och omtänksamma.

Men är de i obalans så har de för mycket hetta (Pitta gillar inte värme) - de får lätt hudproblem, omättlig hunger och törst. De blir cyniska och hetsiga, misstänksamma, envisa och otåliga.

Obalansen kommer av för mycket sol, värme, heta kryddor, av att driva sig för hårt eller förtränger ilska och frustration. Allt detta är förstås mycket förenklat här.

Peter är en klok person och det han sa var ungefär samma saker som jag säger till mina stressade patienter på vårdcentralen så jag om någon borde veta allt det där, lite skämmigt? Han sa dock att man som "hjälpare" måste ibland själv konsultera en annan för att få höra de självklara saker för att landa i det.

Det var ett långt samtal med många bra synpunkter, andningsövningar och tankeövningar. Men även en del handfasta levnadsråd: att gå upp före 6, lägga mig före 22, dricka en särskild vatten- och kryddblandning, massera mig med olivolja och - TUGGA maten väl. Helst 40 gånger varje tugga med full närvaro. Jag ska testa först i 3 månader och återkomma för att ge feed-back. Jag ska självklart dra ner på tempot och minimera mina aktiviteter - jag ska värdera varje aktivitet för att bedöma om den är värd att ge sig in i! Och jag ska vila före aktiviteterna så jag har energi att genomföra dem. Inte efter, för då är det lätt att tiden inte räcker till för återhämtning.

Måttfullhet ska vara ett ledord för mig!

Vad gäller träning så fick jag rådet att försöka hitta tillbaka till lusten för att få träningsglädje. Att glädjas av prestationer ska inte vara ändamålet med min träning. Egentligen så tyckte han inte att det passar Pitta-personer att pressa sig hårt i träning.

Jag kan säga att mycket av det jag fick höra visste jag "innerst inne" och fick bara en bekräftelse.

Vad gäller träning så har jag från börjat älskat att springa bara för att få vara ute i naturen, för att få lite avkoppling. Jag har varit med i en del lopp även förut men tagit de på ett lekfullt sätt. Men sedan några år har jag i min träning börjat jämföra mig med andra, tvingat mig till att använda pulsklocka (ibland), ha hårda pass. Det är inget fel i sådana träningsupplägg men jag är lite osäker på om målen varit mina eller bara andras, som jag anammat Det är nog så med fler saker än bara träning...

Så nu ska jag försöka hitta tillbaka till "min" träning, "mina" vanor, "mina intressen" mm.

Spännande.