I onsdags vaknade jag av att jag hade vrålont i min vänstra vad, närmare sagt i knävecket och i övre delen av vaden. Konstant molvärk. Släpade mig upp, körde till jobbet (kunde knappt växla), haltade omkring på vårdcentralen tills en snäll kollega bad mig gå till röntgen och be om ett ultraljud mest för att utesluta en propp. En propp trodde jag inte att det var; innerst inne gnagde en oro att det kunde vara något med knät, en muskelbristning och att då var sommarens löpning i fara, och LL med det. Ultraljudet var en rätt så behaglig undersökning - jag låg på magen medan en snäll "farbror doktor" masserade upp vadens kärl för att en eventuell propp skulle visa sig på sonografen. Jag somnade nästan (snacka om undertryckt sömnbrist!) och väcktes av orden att allting såg normalt ut dvs INGEN propp, INGEN Bakercysta, INGEN direkt muskelbristning. Så jag tog mig tillbaka till jobbet (50 meter bort) tog standardkuren i form av 1 Ipren och 2 Alvedon och redan efter en timme mådde jag mycket bättre.
På kvällen trotsade jag min coach och bestämde mig för att vila resten av veckan.
Det har känts bra i benet men det gör lite ont i knäna faktiskt, det har det gjort de senaste 3-4 månaderna, ett litet obehag alldeles under knäskålarna i början av löpningen samt när jag går i trappor! Ikväll testade jag en lugn runda och det kändes bra. Imorgon blir det en lugn till för till helgen vill jag springa i Ursvik, åtminstone 15 km. Hoppas hoppas mina ben håller...
Hoppas att det blir bra så att du köra det härliga 15 km spåret i Ursvik. Skulle själv ha velat vara med i helgen. Men den årliga festen på landet använder jag som försvar för att slippa visa att jag inte fixar Extreme-spåret än.
SvaraRaderaMen hälsa alla från mig och ha en kanondag!
Oj. Ta det försiktigt så det inte blir värre.
SvaraRaderaStackare - hoppas det släpper snart! Är ontet på ett o samma ställe eller känns det som det "rör på sig"? Rekommenderar försiktig dynamisk strech (inte ut i ytterläge utan vänd innan)Kram o hoppas det ger efter snart!
SvaraRadera