Hardcore... indestructible!

Kvällens löppass behövdes verkligen! All stress och jäkt på jobbet har satt sig i kroppen - den kändes spänd och andningen satt i halsgropen! Inte bra. Reflexmässigt ville jag bara strunta i träningen men... NÄÄÄÄEJJ! Kom ihåg en kompis kloka ord:
"Träna som bäst då du orkar det minst, då behöver du det mest." Eller hur AnnSo?!
Sagt och gjort - ut i mörkret och stöta gummisulorna mot asfalt (ja, det är fortfarande barmark och varmt ute i slutet på novemeber!!!). Jätteskönt. Fick en nästintill andling upplevelse när jag släckte pannlampan och under klar stjärnhimmel (ja, det är så jämt här i Kårsta!) ökade tempot och sprang i backen till Robyns fantastiska låt. Det var verkligen hardcore och jag kände mig stark och... indestructible!
Hemkommen blev jag tvungen att byta ut stryketräningen mot.... avlusning av familjen!
Ha det gott! Njut av denna fantastiska låt!