Se Kårsta och ... dö?

Det har verkligen varit upp och ner med träningen och hälsan på sistone. Som tur är (?) så är jag nog inte ensam om det i dessa förkylningstider. Efter söndagsjoggen i söndags blev jag åter sämre men det hindrade mig inte från ett nästan 2 timmars yogapass i måndagspass. Det var så skönt men samtidigt så svettades jag som en gris och fick träningsvärk nästan direkt! Dagen efter var jag så snuvig att tisdagsjoggen ställdes in. Det kändes surt...
Igår eftermiddag höll jag på att somna framför Bolibompa och bestämde mig för ett lugnt och kort pass. Men allt kändes så bra så jag ökade tempot och sprang min vanliga 7,5 km runda. De sista 2 km kände jag hur det började klia på kroppen men brydde mig inte om det. När jag kom hem så kliade det så vansinnigt att jag var bara tvungen att snabbt kasta av mig kläderna och med en hård frotéhandduk riva hela kroppen. Hela jag var full av nässelutslag i varierande storlekar. Det enda som inte drabbats var ansiktet, handflator och fotsulor! Har ni haft nässelutslag någon gång? Man blir vansinnig - så mycket kliar det. Jag satt och rev och rev. Jag har haft så förut och tror att det är en reaktion på värme/kyla i kombination med fysisk ansträngning och ej helt rena löparkläder. Men så illa har det aldrig varit. Jag började känna mig lite vimmelkantig och hade en svag puls (tecken på lågt blodtryck) och hjärtat bultade i ca 150.
Trots detta duschade jag (det är ju trevligt att vara lite ren om man skulle behöva komma in på akuten!), klädde på mig och tog en allergitablett + en hästdos av barnens flytande Tavegyl. Sakta sakta blev jag klådfri men ack så trött. Jag somnade till slut i soffan och som tur var behövde aldrig åka in till sjukan. Men det var lite otäckt faktiskt. Nu tvättar jag löparkläderna inför påskens pass. Inget kan stoppa mig...?
Ikväll kommer ett inlägg som sammanfattar min detoxmånad med köpstopp och allt!