Löparsystrar

Jag har sprungit många mil i ensamhet och njutit av det; av tystnaden, av att kunna hänge sig åt tankarna, av flowet. Men nu istället njuter jag av alla pass i sällskap; av alla kloka samtalen, värmen och systerskapet.
Det är som Coyntha sa i söndags "Tänk vad Tjejmarathon har gett oss! En fin gemenskap!". Och det stämmer; Tjejmarathon gav mig inte bara en rejäl skjuts av självförtroende men även många nya bekantskaper och möjlighet till att dela det jag älskar med likasinnade.
I söndags var vi 7 tjejer + en tjejhund Ursvik Xtreme spåret på 15 km; för mig och Coyntha var det ett tillfälle att testa våra ömma lemmar och diksutera upplägget kring AXA som närmar sig med stormsteg. Min fot och hennes knä höll och vi har nu bestämt att vi kör! Vi startar och kör tills vi... stannar! ;o)

Bild lånad från Coyntha

Tack Nina med Dimman, Catharina, Coyntha, Victoria, Svetlana och Cecilia för en fin löptur med efterföljande lunch!