Backträning

Bild lånad från Coyntha

I fredags träfade jag lagkompisen Conny för lite backträning. Hon kom till mitt jobb och jag hade planerat att springa lite i det som kallas teknikbacken här i trakten. Det var varmt och skönt, vi sprang mestadels på grus/jordväg. Fram till backen var det ca 3,7 km så vi hann prata lite upplägget inför AXA. Backen har en bra lutning och är lång. Första varvet körde vi 35 sek löpning, 25 sek ståvila, andra varvet blev det 30 + 30 sek. Vi övade på att springa med bra teknik: korta steg under kroppen, tårna i först, kraftig armpendling, blicken uppåt. Sedan var det nästan svårare att springa nedför även om vi fick rejält hög puls av löpningen uppåt oxå. Vid nedförslöpning: bromsa inte steget, spring med små svängar, lite slalom liksom, spara lårmusklerna. Det var kul! Totalt fick vi ihop 9 km!
Den här veckan blir det flera sådana pass + benstyrka. Nu kör vi!

Löparsystrar

Jag har sprungit många mil i ensamhet och njutit av det; av tystnaden, av att kunna hänge sig åt tankarna, av flowet. Men nu istället njuter jag av alla pass i sällskap; av alla kloka samtalen, värmen och systerskapet.
Det är som Coyntha sa i söndags "Tänk vad Tjejmarathon har gett oss! En fin gemenskap!". Och det stämmer; Tjejmarathon gav mig inte bara en rejäl skjuts av självförtroende men även många nya bekantskaper och möjlighet till att dela det jag älskar med likasinnade.
I söndags var vi 7 tjejer + en tjejhund Ursvik Xtreme spåret på 15 km; för mig och Coyntha var det ett tillfälle att testa våra ömma lemmar och diksutera upplägget kring AXA som närmar sig med stormsteg. Min fot och hennes knä höll och vi har nu bestämt att vi kör! Vi startar och kör tills vi... stannar! ;o)

Bild lånad från Coyntha

Tack Nina med Dimman, Catharina, Coyntha, Victoria, Svetlana och Cecilia för en fin löptur med efterföljande lunch!

yoga

Yogan... den finns där alltid... som en god vän som väntar och tar emot med öppna armar.. ger inre lugn, väcker glädjen, förenar...
Jag är så glad att jag hittat ett yogaställe med Kundaliniyoga nära (=15 km) mig. På en gammal bondgård, i en vacker lada. Miljön är så fantastisk och  äkta och läraren lugn och fin. Där vill jag vara jämt men till att börja med några gånger i veckan.

Löpning och nakenbad

Träningen till AXA halkar rejält efter. Min onda fot har gjort att motivationen för kvalitetspass har nått sin topp, tror jag. Eller så är det bara kroppens sätt att ropa efter vila. Jag är inte sen med att svara. Just nu njuter jag av korta terrängpass i gott sällskap. Vi springer längs med sjön på den gamla banvallen i mjuk sand, i underbar natur. Vi pratar om väsentligheter, själen berörs.
Igår möttes vi av spöregn som inte lämnade en endaste torr tråd på våra kroppar! Vilken glädje! Jag har svårt att springa i kvalmig värme så jag njöt extra, andningen var så lätt och vi kunde rusa som kvigor sista kilometern! Löpningen avslutades med nakenbad. Tre nymfer i sjön, befriade kroppar, underbart svalt vatten, tystnad. Njutning. Så vill jag ha det just nu!

Strings attached eller Minitriathlon!

Det har gått 3 veckor sedan Tjejmarathon och 2 veckor in på min sommarsemester! Jag har vilat och slappat på alla sätt, även träningsmässigt!
Efter Tjejmarathon vilade jag helt i 5 dagar och tog sedan ett par lätta korta löprundor. Benen var lite slitna men träningsvärken släppte redan på tredje dagen och jag var inte ens speciellt stelt efter att ha sprungit nästan 6 mil! Kroppen är otrolig. Andra veckan försökte jag mig på terränglöpning och ett backpass men fick tyvärr åter ont i högra hälsenan så nu tar jag det lugnt. Jag springer numera bara i terräng och tar endast kortare backar. Kroppen känns fortfarande lite sliten och när jag tänker efter så har den inte fått vila från kvalitetsträning på över 6 månader. Men nu är det liksom inte läge... AXA Fjällmarathon hägrar, ca 5 veckor kvar och jag måste lägga in en stöt med mycket benträning framför allt. Nu vet jag i alla fall att jag klarar distansen men mycket kvalitetsträning återstår... Den onda foten oroar mig lite dock så jag kör rehab och lite alternativ träning!
Igår fick jag för mig att jag skulle kära en minitriathlon! Vi har införskaffat en pool och med hjälp av en sele som gör att man liksom sitter fast och inte kommer nånvart (Swimtrainer) kan man simma så länge man vill och orkar!
Igår blev det i stekande sol: 10 km cykel (jajamen, militärcykeln utan växlar!), 5 km terräng med några lättare backar och så 20 minuters simning! Det var kul faktiskt, roligare än jag trodde. Jag som inte gillar att cykla kom upp i bra fart och tyckte det var roligt! Simningen var tuff, jag kan bara bröstsim behjälpligt. Här ska det övas på crawl i sommar!
Nej, nu kör vi!