Det snart en månad sedan jag skrev det senaste lite down-inlägget. Vad har hänt sedan dess undrar kanske en och annan och jag själv oxå!
Maj är alltid en hektisk månad för mig som hus- och trädgårdsägare, förälder, föreningsmänniska etc - allt ackumuleras liksom till fjuttiga 4 veckor. Så jag har varit upptagen, stressad, trött, sovit mycket, slarvat med maten. Jag har varit sur, arg och ledsen om vartannat men tack och lov är det bättre nu och jag börjar se en ljusning. Jag har bara 7 arbetsdagar kvar till min semester och på tisdag är alla avslutningar, möten, åtaganden slut slut SLUT!
Ett viktigt åtagande har varit att samla in pengar till Panzisjukhuset genom sponsring av mina mil på Tjejmarathon. Det har gått över förväntan och jag fortsätter lite till.
På lördag är det äntligen dags för mitt livs största träningsutmaning - Tjejmarathon! 5 mil på Roslagsleden mellan Roslagsbro och Grisslehamn. Just nu är det så många tankar som far genom mitt huvud, både negativa och positiva. De positiva är att att det blir kul om än jobbigt att springa ett så meningsfullt lopp med en massa coola tjejer, i vacker natur och förhoppningsvis i hyfsat väder. Jag har en del oroliga tankar om hur jag kommer klara loppet - var kommer jag att få ont, hur kommer jag att hantera smärtan, kommer min fot, knä, rygg etc att hålla? Sen är det en massa praktiska funderingar som är lättare; vilka kläder, skor, energi, vätska jag kommer att behöva under dagen! Helt klart kommer det att vara en minnesvärd dag på alla sätt och jag behöver er peppande tankar denna dag! Skriv gärna en kommentar med en bra mantra som jag upprepa när det blir tungt!
Hur har det gått med hälsan och träningen då? Jag känner av pollen lite, just nu är det gräs men den biten kommer jag att fixa mha bra medicinering. Jag har haft ont i högra foten och hälsenan och vilade från löpning i en vecka, körde rehab, Ipren etc. Det blev bättre men jag har oxå varit hos en jättebra naprapat på AccessRehab som förklarat, masserat, gett laser, akupunktur, smort med liniment, tejpat, gett stärkande övningar etc. Det som var viktigast att han gav klartecken till att springa och faktiskt, efter alla behandlingar etc, så känns inte foten nästan alls numera när jag springer. Det känns hoppfullt inför lördagen men jag är ödmjuk - kommer köra i lugnt tempo, gå i uppförsbackar, varva med gång om det känns tungt, töja, dra in magen och hålla bålen upprätt, springa lätt etc. Jag har under våren kört många pass runt 15-22km, 2 st på 30 km och så var det ju Lidingö Ultra med 26 backiga km som kändes jättebra.
Just nu laddar jag med bra mat, Berocca, Echinagard och allergipiller! Och sömn förstås! Och så lite yoga och bålövningar. På torsdag börjar jag dricka Resorb!
Har du fler bra tips inför långloppet?
Jag ska fixa det. Jag ska klara det fysiskt och mentalt! Jag ska njuta av naturen och sällskapet, känna löparglädjen, distrahera bort smärtan. Tänka hur lyckligt lottad jag är som är kvinna i Sverige!
Håll tummarna och tänk på mig! Tack!
Ååå vad jag tycker att du är duktig Magda. Du ska göra någonting som jag anser vara omöjligt, något som inte "går" att göra och sedan till ett så bra ändamål. Fantastiskt. Du verkar påläst och har planerat det hela väl. Se nu till att lyssna på din kropp och ha KUL.. Jag ska tänka på dig hela dagen Magda och jag sänder dig kraft. Styrka som du ska ta till dig då det är som jobbigast, du ska tänka på oss då och tänka jävlar anamma. Ena km till den ena, den andra km till den andra osv. Håller tummarna för att din kropp håller. Go go go girl. kram Ia
SvaraRaderaJag är ingen löparmänniska så jag har inga konkreta råd att ge dig Magda. Men det jag vill säga är att jag hör en målinriktad och ödmjuk person nå ett av sina mål här i livet. Det kommer du göra på lördag och jag hurrar för dig. Sätt delmål och var glad för varje etapp du passerar. Du har förberett dig så gott du kunnat, nu är det bara att njuta och ha kul. Hälsningar Minna
SvaraRaderaJag tror inte du kommer att behöva något mantra! Med din inställning och taktik kommer du att njuta hela vägen!
SvaraRaderaallt är möjligt och hur svårt kan det vara. det är två tankar jag kommer bära med mig hela vägen. ha en skön kväll nu så ses vi imorgon!
SvaraRaderaKul med ett livstecken från dig! Undrade just hur det var med dig. Önskar dig lycka till. Det kommer att gå galant och tänk när du närmar dig den underbara Sandvik-Grisslehamn sträckan och möter havet. Njut så mycket det bara går!
SvaraRadera