Gott Nytt År!

Vi börjar nu.

Teknikträning

Det har varit en usel dag på många sätt men redan mitt på dagen bestämde jag att den skulle avslutas på rätt sätt - med löpning. Jag har varit genomförkyld senaste veckan och sista gången jag sprang var för 9 dagar sedan!!! Ofattbart lång tid. Jag trotsade min lathet, min envisa nästäppa, träningsvärken från gårdagens benpass och kylan ute. Jajamen - det var minus 15 här ute på landet! Påklädningen tog säkert en kvart (understället grävdes fram), att förbereda min nya IPod en kvart till! Som vanligt var det svåraste att ta sig ut genom ytterdörren - sen var det som vanligt förutom att det var klart, nästan fullmåne och att min andedräkt frös fast i mitt ansiktshår! Löpningen blev tung efter ca 2 kilometer - jag frös inte (lite bara i ansiktet och tummarna) men det var tungt med benen och jag kände mig trött. Tur att jag hade peppande musik att springa till. Det blev en kort runda på knappt 6 km i ca 5:40-tempot. Nu när jag har koll på distans och tid blir det mer teknikträning dvs träning med hi-tech! ;o)
Måste dock kalibrera min IPod som tyckte att jag sprang 400 meter längre än vad jag gjorde!
Och nu väntar duschen!

17 minuters träning

Åh vad jag har skjutit upp min träning idag. Till nu. Inspirerad av Sofy körde jag 17 minuters benträning med Carro. Rekommenderas. En plåga för rumpa och ben men en effektiv och kort sådan.



Och nu till sista veckoutmaningen: denna vecka ska jag tänka på mig själv som på en bästa vän - ge mig själv komplimanger, inte vara för hård, absolut inte dömande och unna mig själv sånt som jag mår bra av. Som att gå på "Elektra" på Operan nu på lördag!

Man tappar lätt

Har inte tränat alls senaste veckan! Om man nu bortser från lite plankor och armhävningar som ingick i veckoutmaningen. Ovanligt för mig men jag har varit genomförkyld. Imorse gjorde jag lite yoga före frukost och märkte hur stel jag var samt att jag inte var lika stark i ryggen som vanligt. Vågar inte tänka på hur det kommer kännas när jag styrketränar eller springer senare denna vecka! Vad lätt man tappar de hårt förvärvade musklerna och smidigheten! Och vad snabbt man blir lat att tycker att horisontellpositionen i soffan framför TV:n är den optimala!
Back to vardag, tack!

Nu är det över - jag är 40! Eller?

Det är alltså inte min ungdomstid som är över som man skulle kunna tro utan väntan på att bli 40. Jag har alltid längtat hit och tänkt att den dagen jag är 40 är jag nog en mogen och vuxen kvinna. Visst är jag lite klokare (?) än när jag var 23 men känner mig fortfarande ganska barnslig och outvecklad på många områden. Samtidigt inser jag hur mycket jag hunnit med på många olika områden, det har jag min rastlöshet att tacka för! Jag har haft väldigt kul men oxå upplevt en del tråkigheter och stagnation i perioder. Det som skiljer Magda 40 från Magda 25 är ffa prestigelösheten och självsäkerheten som tillåter att jag ibland (?)visar mig okunnig, dum, gör bort mig mm. Det är skönt ska ni veta! Men jag skulle ändå vilja ha en rejäl 40 års kris... Hur fixar man en sådan?

Jag har haft en sjuhelsikes uppvaktning kring min födelsedag - först en fest med de allra närmaste och "äldsta" kompisarna sedan en kidnappning och överraskningsfest som mina granntjejer har ordnat och till sist firande på dagen med familjen. Jag har aldrig blivit firad så! Och fått så många fina presenter! Mina kära pojkar gav mig en surdegskurs och en fortsättningskurs i kajakpaddling nästa sommar! Och maken som älskar att ge bort teknikprylar gav mig en IPod med Nike+! Jippie, nu kommer jag veta exakt hur långt och snabbt jag springer och så kan jag lyssna på musik eller radio under tiden! Attans då att jag är så förkyld sedan 3-4 dagar. Det var länge sedan jag var så sugen på att springa som nu!

God Fortsättning allihop!

Veckans utmaning

Enkelt:
20 armhävningar + 1-2 min planka morgon och kväll!

Me - runner?

Det är nog inte bara jag som ibland undrar vad man ska skriva i bloggen efter ett mer eller mindre svettigt träningspass: jogg? löpning? springning? Vad skiljer egentligen en joggare från en löpare? Är det de yttre attributen? Har vi en nidbild bild av joggare som sakta lunkar fram i mjukisoverall och ett par gympaskor från någon billighetsaffär medan en löpare har tajta funktionskläder, senaste löparskor från RS samt en fräck pulsklocka som har "allt" utom möjligen en kaffebryggare? Näää... Eller är det hastigheten - en joggare tar det lugnt medan en löpare lägger upp sina tempopass och kutar långa backintervaller? Distansen då? Tveksamt.
Jag tror att det, om det alls finns en skillnad (båda har ju förstått hur härligt det är att ta sig fram på två ben i naturen) så sitter den i huvudet. Som idag när jag efter att ofrivilligt vilat från löpning hela veckan (nä, inga skador men julfester och dylikt som kom i vägen) kände sån längtan ut att inte ens 7 minusgrader och närmare 40 cm nysnö kunde stoppa mig! Jag hade broddar för första gången och det kändes ovant då jag plötsligt överpronerade en del och fick pga detta lite ont på utsidan av underbenen. Men vägen var plogad och det var härligt om än tungt. När jag kom till bondgården var det oplogat på en sträcka där och jag hoppade fram med höga knän - hela passet var en blandning av löpning och styrketräning kan man säga. Ungefär som när man springer i lös sand. Och jag som häromdagen sa att det är nog bra att springa på löpband när det är vinter. Jag måste då fått en liten hjärnblödning!

Kallt!

Sista yogan och sjätte veckoutmaningen!

Vad säger ni om morgondagens lunchlåda? Visst ser den ut som en smarrig efterrätt? Men icke - det är lättstekt blodpudding med keso och grantäppelkärnor!

Ikväll var det tyvärr dags för sista yogan i nybörjarkursen. Kursen har varit så bra - jag märker hur mycket jag har utvecklats med hjälp av en bra lärare. Ikväll sjönk jag djupt in i ujaji-andningen och fokuserade på låsen och gladdes åt den uppmärksamhet jag hade på kroppen och dess begränsningar. Jag märkte tydligt att min vänstra (eller är det högra egentligen?) sida är mycket stelare och svarar segt på hjärnans signaler, speciellt höften. Men även den har kommit en bra bit på väg. Under kvällen pass svettades jag unket och surt - tecken på inre obalans som jag känner igen nu så väl just på hur jag luktar under yogapassen. Obalansen märktes även tydligt i trädets position där jag fick parera hårt med prana för att inte falla pladask. Tänk vad jag har lärt mig bara genom att vara uppmärksam och fokusera på kroppen. Och det är det nästa utmaning handlar om lite grann - mindfulness. Att åtminstone en gång per dag ha full uppmärksamhet på kroppen under en stund - i vilket läge den är, hur den känns etc. Allt detta med hjälp av fokusering på lugn andning och genom att låta tankarna bara passera revy. Detta behövs inför julstressen!

Adventsjogg

Eller snarare: lussejogg! Det var inte svårt alls att bli motiverad till kvällen runda. Dels har det varit mycket stillasittande hemma under helgen (inte ens minstingen ville vara ute längre än 20 minuter idag!) dels hade jag lite att förbränna efter en eftermiddag i köket idag! Jag och 5-åringen gjorde en fantastisk riddarborg av pepparkaksdeg och godis, det blev till att slicka av lite sliskig kristyr från fingrarna och knapra på avskurna degkanter. Sedan experimenterades det fram underbart len saffransglass med grantäppelkärnor och hallonsås till efterrätt. Mmmmmmm....jag lovar - det var jättegott.

Och kvällen runda var mycket behaglig med ovanligt pigga ben och fyrbenta sällskap i total mörker, då är det just nu hos oss på landet! Och nu ser jag att det är bara 1,1 km kvar till årets mål att springa 120 mil! Bra jobbat gumman säger jag till mig själv och klappar mig lite på axeln.

Imorgon kommer veckans utmaning!

Årets pepparkaksbak

En riddarborg.

Femte veckoutmaningen!

Det har blivit så hittills att varannan utmaning har varit rent kroppslig och varannan lite mer själslig. Den här veckan är det dax för lite mer kroppsligt.
Hållningen
Varje måndagkväll när jag kör hem från yogan, där jag under en dryg timme hållit in bandhas dvs kroppslåsen, inser jag hur bra hållning jag har just då. Jag sitter rakryggad, suger in naveln mot ryggraden och känner hur skulderbladen utan större ansträngning strävar mot mittlinjen. Automatiskt öppnas bröstet upp och andningen blir lugn, djup och fridfull vilket förstås påverkar sinnet som även det blir lugnt.
Så min utmaning denna vecka blir att inte ge efter så lätt för mitt stillasittande arbete och sacka ihop i stolen utan tänka på den goda hållningen som i längden ger en öppnare attityd mot de jag möter och samtidigt ger bålmuskelträning. Häng på!

Spring i benen?

Jag vet inte om jag ikväll förväxlade trötta sega ben med sprittiga och springsugna ben men jag var bara så sugen på en kvällsrunda. Trots gårdagens 12 km terrängpass och trots att det duggar blötsnö och trots att det är lördagkväll. Jag blev nog sugen när maken tog en runda med grannens hund för att få ihop sina steg (han är med i tappa.se) medan jag själv höll på att dåsa till i soffan med jag och barnen tittade på årets julkalender. Dåsigheten berodde inte bara på en tuff vecka på jobbet men nog ffa på ett något ökat kolhydratintag under dagen - jag skyller på fantastiska hembakta lussebullar som jag äldste sonen rullade ihop i eftermiddags. Mums.
Sagt och gjort - det blev en blöt och lugn runda på 8,5 km. Nu sitter jag nöjd och nyduschad i min nya Puma-hood (den är rosa!). En bra dag har det varit!

Outlet shopping

Jag tillhör inte dem så är speciellt intresserade av kläder och mitt klädkonto brukar vara orört ganska ofta. Men sportkläder är ett undantag - jag kan shoppa massor även om jag har en del hemma.
Idag var vi i Arlandastad för att förse den äldste men ny jacka och täckbyxor samt mössor och vantar som alltid försvinner på väg hem från dagis. Inne på Stadium Outlet drabbades jag av riktig shoppingfeber som resulterade i fina löparoutfiten ovan från Adidas, en chockrosa munkjacka från Puma + yogabyxor från Reebook! Och så har jag ju nya träningshandskar från Casall som jag köpte på www.traningsprylar.se!

Och jag var SÅ värd alla min inköp, tyckte jag i alla fall. Det har varit en bra träningsvecka med bl a stenhård PT-träning. Igår blev det en 12 km terrängrunda efter jobbet - det känns alltid fint att komma hem svettig vid 17-snåret och ha träningspasset bakom sig och fredagsmyset framför! Och vilket fredagsmys det blev igår - På spåret började igen och trots att jag och maken var ganska kassa på frågorna så hade vi kul som vanligt. Ja, vi är ju medelålders! ;o)

Ode till landsbygden

och Kårsta i synnerhet. Tycker Piraten som filosoferar på en höbal.
Kvällens springpass var en upplevelse närmast poetisk trots stumma kylbitna ben. Här kommer en liten sammanfattning:

Halkiga trappsteg ut i den krispiga fräscha kylan, andetag som syns, tystnad, ekarnas nakna silhuetter mot den mörkblå himlen, fullmånen som en följeslagare rund och klar, julstjärnor och adventsstakar som lyser upp, rimfrostbeströdda grässtrån vid vägkanten, tystnad, en hund som skäller, tomma plöjda åkrar, vattenfyllda väghål med bladtunn is, lukt av varmt ensilage, frusen rök från bondgårdens skorsten, samhällets ljus i tystnad, bryts av bomklockans klara klang och den ljusblå lysmasken - tåget, backe upp och backe ner, stillhet, lugn.
Tacksamhet för att jag får uppleva detta närhelst jag vill. Och stjärnprydd himmel - så vackert!