söndag 22 augusti 2010

Det är han...

SpyFys-Magnus. Bilden lånad från Marathon-Mias blogg

Det är han som är ansvarig för att jag idag knappt kan röra mig! Det värker mest i axelpartiet samt bröstbenet (som jag knäckte direkt på första övningen igår) och kombon Ipren-Alvedon är min bästa vän någa dagar framöver gissar jag!
Men vi tar det från början:
Passet igår var dryga 1,5 timme och började med lättjogg på två led (eller kolonner om man ska vara militäriskt korrekt) ner och sedan upp för backen vid Fiskartorpet. Det verkar vara någon slags hoppbacke så ganska lång och delvis brant är den. På parkeringen gjorde vi övningar två och två: höga knälyft på ställe + dips (här knäckte jag bröstbenet - snacka om muskellös), följt av en chinsvariant i liggande. Allt ackompanjerat av Magnus basunerande "inget prat! jobba!".
Sedan lättjogg ( hmmm sisådär i 5:20-tempo) ner till en dikeskant där vi ståendes i hunden fick räkna matteuppgifter medan våra med-malajer kröp under oss. Sedan lite vila i plankan, det kändes faktiskt så.
Åter jogg till en backe. Där fick vi i omgångar kuta uppför och försöka komma först (det andra ledet stod i jägarvila eller gjorde armhävningar) och försöka komma ihåg ord som stod spridda i uppförsbacken. Det kunde stå VIT med röda bokstäver på blått botten. Uppe blev vi förhörda av Spy-Fys Magnus. Inte en jota rätt hade jag vilket sved så jag ändrade taktiken till långsam men utan Alzheimer. Det gick bättre tredje gången. Ja, vi höll på i denna backe upp och ner, björngång, stafett, armhävningar, jägarvila och gud vet vad och varje gång vi bytte övning tänkte jag att nu är det nog färdigt. Men icke! Co-instruktören Oliver var med och representerade den mjuka sidan.
När det blev jogg tillbaka till Fiskartorpet så var det inte över som många trodde - nu skulle vi bära varann på ryggen i en brant uppförsbacke (jag misslyckades totalt med mjölksyra i benen och en 85-kilos man på ryggen). Hela träningen avslutades med en rolig (?) stafett i uppförsbacke där min insats kröntes av att jag satte mig 2 cm från en myrstack! KUL!

Sen var det SLUT! Ja, ni fattar varför jag mår som jag gör idag men vet ni - det var himla kul. Att pressa kroppen är jobbigt men härligt. Jag önskar bara att man kunde sjukskriva sig pga träningsvärk...

lördag 21 augusti 2010

Före NMT

Pigg och glad. Förväntansfull. Med underbara Mia. Det kom ca 200 personer till Fiskartorpet denna lördagmorgon. Vad skulle ske? Skulle skittuffa militärer skrika åt oss, skulle vi degraderas till krälande maskar, slicka deras kängor rena från lera, darra av skräck? Men framförallt skulle JAG orka eller gråtande tvingas erkänna att jag är en muskellös individ utan ryggrad? Den sanna berättelsen om NMT kommer senare idag.

Published with Blogger-droid v1.4.4

torsdag 19 augusti 2010

11 km nytta och nöje

Jag är en sådan människa som gillar att vara effektiv och helst förena nytta med nöje. Det måste vara något i mitt bondearv som slår på denna nyttosträng. Att bara roa sig går ju liksom inte. Det är kanske därför jag tyckte det var så häftigt när Paula sprang maran för välgörenhet. Jag är inte där än men ikväll tog jag sonens kalasinbjudningar och begav mig på en skön löprunda för att distribuera dessa. Det blev 11 sköna km i ren och kall kvällsluft och i fullmånens sken. Det var SÅ SKÖNT. Jag minns inte när en runda kände så bra senast. Sommarens gräsallergi samt träningar i värme och fukt har tagit från mig all glädje med löpningen som bara gått trögare och trögare. Men ikväll var benen oerhört pigga och bröstet bubblade av sann TRÄNINGSGLÄDJE. Jag tackar för att hösten är här! Min Pitta är i balans!

PS´. 3 dagar med quinoa, burktonfisk och grönsaker har gått finfint!

onsdag 18 augusti 2010

Kan man?

Kan man äta samma sak till lunch varje dag i flera veckor? De flesta brukar ju ha sina orubbliga frukostvanor i år så varför inte. Jag kör själv 2 frukostvarianter sedan läääänge:
1. Havregrynsgröt, hallon, keso + 1 vitaminpiller + 2st omega-3 kapslar
2. Lättkesella, hallon, banan, kakao, + ev ett ägg + piller som ovan.

Det är ju så trist vissa veckor när det är fullt upp att tänka ut vad man ska äta till lunch speciellt när matsalen på jobbet har oaptitlig mat. Så vad sägs om:
Quinoa (svart så klart!) med tonfisk + rejält med grönsaker till det.
Eller kommer jag att tröttna?
Ska vi slå vad?
Ni får gärna ge andra förslag på sådant jag kan ta med och som är enkelt att fixa.

tisdag 17 augusti 2010

Yinyoga och höstlöpning

Det går bra nu... på jobbet i alla fall. Jag gillar att ha fasta rutiner även om för många med för fasta tider kan ta knäcken på mig. Men just nu är allt i sin begynnelse, precis som den analkande hösten med lite krispig kyla i kvällluften och svampdoften i skogen. Även här på bloggen märker jag av hösten; till höger har jag åter en spalt med planerad veckorträning, något som jag på prov skippat sedan april för att testa om jag kan träna utan att vara slav av listor, planeringar mm. Och det kan jag MEN inte lika effektivt har det visat sig. Så jag återför den.

Igår testade jag YINYOGA för första gången. Hittills har jag bara försökt mig på ashtangayogan men sedan i våras har jag fått en inflammation i högra axeln och därför haft svårt med solhälsningar, plankor etc vilket gjort att den träningen har nästan självdött. Resultatet? Pladuska är STEL SOM EN PINNE! Det påverkar ju löpningen oxå så klart.

Yinyoga sägs vara ett bra komplement till just tuffare kroppslig träning inklusive ashtangayogan. Den innehåller ett fåtal positioner som man håller i upp till 5 minuter i syfte att öka cirkulationen och töja bindväven i och kring muskler för att på så sätt ge ökad smidighet. I och med att Yinyoga utövas i mycket lugnt tempo så får man en meditativ effekt oxå.
Igår provade jag Ulrica Norbergs CD Yinyoga:
Ulrica har en behagligt mjuk röst och CD:n är väldigt välinstruerad och lätt att följa. Trots att övningarna inte är svåra så var det ändå en utmaning att töja ut bindväven och inte jobba för mycket med musklerna. Den skönaste biten var Savasana på slutet - då jag kände mig riktigt avkopplad.
Yinyogan är här för att stanna!

Och i kväll var Kårstajoggers ute och gjorde asfaltsvägarna kring Kårsta-Ekskogen osäkra... mest för att vi inte hade reflexvästar på och det blev riktigt mörkt i skymningen pga det regniga vädret. Trots det blev det en härlig runda i gott sällskap!

söndag 15 augusti 2010

slut på det roliga?

Nu är semestern slut men jag gläder mig åt att hösten snart är här. Jag är ingen sommar-människa; jag lider i värmen, är allergisk, träningen brukar alltid sacka efter och jag faller ur de rutiner jag trivs med. Så nu ser jag framemot att börja jobba igen imorgon. Att få gå upp tidigt i tystnaden, yoga lite, köra min fina väg till jobbet, träffa mina underbara arbetskompisar, jobba med glädje, hämta på dagis/fritids med viss nypa stress, planera middagar, planera min träning, vila ut på helgerna.

Sommaren har ändå varit bra. Som alltid så här i efterhand. Även om den var lite tung i år av olika anledningar. Energin har dränerats en del av andra, mig själv, omständigheter. Men jag har lärt mig en del, fått nya insikter. Nu fokuserar jag framåt, mot höstens svala dagar.

Träningsupplägget under hösten kommer vara som förut, alltså innan sommaren: 3 löppass, några yogapass, styrka 2 ggr/v oftast i samband med löpningen. Jag kommer strunta i LL men tänker vara med på andra lopp som Nyårsloppet i Vallentuna kanske. Och så ska jag testa lite nytt - varför inte NMT nu på lördag redan. Ska du med?

Published with Blogger-droid v1.4.4

fredag 13 augusti 2010

Dagens skörd!

Published with Blogger-droid v1.4.4

Dammar av

Dammar av hantlarna som ligger ute året om och kör ett litet helkroppspass. Det känns! Härligt att åter låta musklerna jobba! Idag är semesterns sista dag vilket innebär planering av höstens aktiviteter och träning. Hur kommer din träning att se ut i höst?

Published with Blogger-droid v1.4.4

tisdag 10 augusti 2010

Löpskolning

Jajamen, den blev av med hela 7 övningar. Det såg nog roligt ut för alla förbiåkande när 5 löparklädda män och kvinnor från anrika Kårstajoggers, gick på tå och kickade sig i rumpan. Travgången á la Szalkai är roligast och ser ut som Funny Walk. Vi skrattade och det är så det ska vara. Lycka till Familejn T som ska springa Midnattsloppet på lördag! Jag väljer att passa i år och gå på kräftest istället!
Det blev en mycket kortrunda i mycket gott och glatt sällskap för jag längtade hem till min nya bok som kom idag:

Kvalitetspass

Planering av kvällens pass. Travgång blir svårast att komma ihåg.

Morgonen började bra med 10 minuters sittande meditation + lite yinyoga. Uj så stel jag är just nu!

Published with Blogger-droid v1.4.4

torsdag 5 augusti 2010

Three Hill Summit


Det har varit torka ... inte bara här på bloggen. Juli var ingen höjdarmånad ur någon synpunkt framförallt inte ur tränings d:o! Som den pitta jag är gillar jag inte att vara överhettad vilket kan förklara (?) min allmänt stora olust till träning under just denna sommarmånad. Och kombon för lite träning samt dålig mat och stress för med sig många tankar just kring meningen med att träna och anstränga sig. Dessa funderingar har denna gång utmynnat i något klokt... tror jag i alla fall. Jag har helt enkelt kommit fram till att jag (till skillnad från många andra bloggare?), är dels inte så hetsigt tävlingsinriktad dels befinner mig i en period i livet där familjen går framför allt annat. Jag menar inte med detta att jag ska sluta träna - NEJ men jag har insett vad som är viktigt för mig i livet just nu och:
- jag vill att träningen ska bara vara en del av livet, den extra kryddan som får mig att leva hälsosammare och inte det jag satsar främst på, det som ger mig skador pga överträning mm
- jag vill träna för att komma ut i naturen, få en paus, njuta, glädjas och må bra - inte bli frustrerad över att jag inte persat, inte ultrat, inte sprungit maran, missat ett pass, missat ett lopp, inte orkar så många armhävningar som jag velat etc. Innerst inne vet jag att jag inte är någon vinnarskalle för att jag inte vill fokusera på sak till 100%.
- jag vill träna för att bli stark, smidig och ha bra kondis men för det räcker oftast 3 timmar av balanserad träning per vecka, 10 timmar är överkurs.
- jag har hellre dåligt samvete över att jag missat ett träningspass än att ständigt gå och må dåligt för att jag försummar mina barn pga träning (även om det sista inte är helt sant men närapå om man räknar all den tid det tar att träna, planera träning, blogga, läsa andras bloggar + fastan vid datorn efter att ha läst bloggarna... Den tiden skulle jag kunna använda till att sova mera och därmed vara utvilad och gladare!).
- jag vill träna utan att jämföra mig med andra men tyvärr är jag en sådan hopplös "jämförare" att jag lätt fastnar i detta. För 2 år sedan var jag superglad och stolt över att klara springa 5 km och göra ett par armhävningar på tå. Nu vill jag helst vara ultra, köra army som en tok och vara fittare än en PT... Men för vems skull egentligen? Tyvärr inser jag ibland att jag gör dessa saker för prestationens skull, inte för mig själv... Men stort TACK till alla bloggare som inspirerat, peppat och delat med sig av kloka träningstips! "det är mig det är fel på"....;o)
- jag vill gå tillbaka till min ursprungsdröm vilket är att hjälpa andra glädjas av träning och där har det börjat hända saker (Kårstajoggers for ever!)
- jag vill hålla vikten men tyvärr så gör hård träning det att jag blir oerhört hungrig (+ stressad) vilket resulterar i att jag äter för mycket, vilket i sin tur stressar mig ännu mer. Så lagom med mat och lagom med träning är nog det som passar bäst mig just nu.

Men vad är konsensus av det hela??? Jo, jag inser att LL 30 k inte är aktuellt för i år även om jag fortfarande inte strukit det helt från min mållista för 2010. Jag vill helt enkelt inte lägga ner så mycket tid på träning för jag vill hinna med annat, med LIVET - barnen, maken, vännerna. Jag vill läsa böcker vilket jag inte hinner på kvällarna för jag slocknar efter träningen. Jag vill ANDAS just nu. Jag vet inte vart det leder men just nu känns detta rätt. Kanske om 1 vecka eller 1 månad eller 1 år ångrar jag mig och kör järnet igen men det får bli då det. FLEXIBILITET och LAGOM är andra bra pitta-ord. Att ligga på rätt nivå med de utmaningar jag kan fixa.
Så det blir 2-3 löppass per vecka, lite styrka + yoga när andan faller på men utan tvång och med främsta målet: ATT BARA GLÄDJAS AV TRÄNINGEN!
Men jag är RÄDD - att falla tillbaka helt, att inte hitta balansen. Men det får jag jobba på och dela med mig av erfarenheter och svårigheter här.

Efter detta mycket självutlämnande inlägg måste ändå skriva lite om de senaste dagarnas träning. Hihi. Igår bar det av på en milarunda med en klok sommarpratare i lurarna. Det var kvavt och tungt i benen och jag fick gå flera gånger;j ag som sprang 2 mil i terräng i Ursvik för 1 månad sedan knappt. Men när jag gick log jag istället för att se det som ett misslyckande. Nytt.
Och idag körde jag ett mycket jobbigt men roligt backpass (=Three Hills) med 3/5 av familjen T i Kårsta och kände stora glädjen i att dela det jobbiga med någon. TACK!
Sov gott allihopa!
PS/ jag kanske springer LL bara för att se hur jobbig Abborrbacken är...